Hallå där... Jennie Cederholm Björklund

Du har skrivit en doktorsavhandling om entreprenörskap och innovation för hållbar landsbygdsutveckling. Vad arbetar du med idag?

– Idag arbetar jag i mitt eget bolag Stios utveckling AB. Min roll är att fungera som möjliggörare i systemet för landsbygdsutveckling. Jag arbetar bland annat med processledning för framtagande av kommande leaderstrategi i Halland, som handledare åt en doktorand, med forsknings- och utvecklingsprojekt, håller utbildningar inom entreprenörskap, innovation och självledarskap för landsbygdsföretagare och rådgivare. Jag har tidigare arbetat cirka 15 år i företagsledande positioner på olika lantbruksföretag och 10 år på Hushållningssällskapet.

I din avhandling undersökte du bland annat utvecklingen av lantbruket på företagsnivå och de utmaningar som lantbrukare som individer och företagare möter. Vad kom du fram till?

– Det visade sig att lantbrukarna påverkas och drivs av saker som vi idag inte tar hänsyn till när vi arbetar med exempelvis affärsmodeller eller policys som bygger på ekonomiska tillväxtstrategier. De påverkas bland annat av så kallad inbäddning i bygden, det vill säga normer, attityder, kultur och annat som finns i den bygd där man bor och verkar. Genom att, många gånger undermedvetet, ta hänsyn till dessa faktorer i beslutsfattandet i företaget, kunde jag se att lantbrukarna prioriterade den sociala hållbarheten högt. Även den miljömässiga hållbarheten hade hög prioritering, och sist kom oftast den ekonomiska hållbarheten. En annan intressant upptäckt var att stödsystemet många gånger upplevdes som ett hinder i stället för stöd.

Hur kan stödsystemen utvecklas för att skapa värde för lantbruken och landsbygderna?

– Vi behöver arbeta med att förändra våra tankesätt och arbetssätt, och börja jobba med öppen innovation. Det produceras väldigt mycket kunskap i systemet, både inom akademi och inom FoU-projekt. Men vi behöver lära oss att dela och sprida denna kunskap, att samproducera kunskap men framför allt omvandla denna kunskap till praktisk nytta och värdeskapande för lantbrukets och landsbygdens bästa. Vi behöver bli bättre på att gå från ord till handling. Vi kan också lära oss att arbeta agilt, vara lättrörliga och anpassningsbara efter omvärldens, landsbygdens och lantbrukarnas förändringar.

Vilken roll spelar lantbrukarna för att möjliggöra entreprenörskap i landsbygder?

– Genom att motiveras av och prioritera social hållbarhet i bygden, bidrar lantbrukare i hög grad till hållbar landsbygdsutveckling. Dessutom spelar de en viktig roll som möjliggörare för entreprenörskap i landsbygder. De skapar mycket värde för andra, underlättar och medverkar till trygghet och trivsel, bidrar till samhällsnytta och stöttar på olika sätt många andra engagerade människor i bygden.

– Det är viktigt att inse att vi inte behöver göra om lantbrukarna till entreprenörer. Det är de redan. Däremot behöver vi förstå hur bygden påverkar både lantbrukaren, företaget och entreprenörskapandet. De passar sällan in i traditionella ekonomiska tillväxtstrategier och affärsmodeller.

Vad ser du för möjligheter och hinder för innovationer i Sverige? Och hur kan vi lösa det?

– Vi har enorma möjligheter att utveckla stödsystemet, landsbygden och lantbruket på innovativa sätt. Men för att åstadkomma förändring krävs nya sätt att tänka och arbeta. Om vi fokuserar på lärande och värdeskapande för lantbruket och landsbygden, är transparenta och ser helheten ur olika perspektiv kommer vi långt. Men för att detta ska ske, så krävs mod, ödmjukhet och reflektion. Vi behöver modiga ledare som låter medarbetarna utvecklas och arbeta med sitt självledarskap. Då kan vi utvecklas tillsammans med lantbrukarna och övriga som bor och verkar på landsbygden. Kunskap och utveckling skapas tillsammans. Vi har börjat prata om detta, men det gäller att agera också – och ha mod att förändra.

Den 30 mars är du med på ett Landet lär-webbinarium på Landsbygdsnätverket. Vad kommer du att prata om?

– Jag kommer att berätta om resultaten från min doktorsavhandling, hur avhandlingen växte fram och utvecklades utifrån de upptäckter jag gjorde. Först genom upptäckten att lantbrukare som utvecklat sina affärsmodeller faktiskt såg stödsystemet som ett hinder. Sedan efter att ha studerat såväl individerna (lantbrukarna), lantbruksföretagen och stödsystemet – kunde jag se mönster och vad som påverkar entreprenörskap och innovation i lantbruket, samt hur vi i stödsystemet kan arbeta för att upplevas som stöd i stället för hinder.