Hallå där Johan Varenius...

Du är verksamhetsledare för Agro Sörmland. Vad betyder EIP-Agri innovationsstöd och EU:s satsningar på kunskap och innovationssystem (AKIS) för rådgivarna och för lantbruket?

– EIP-Agri skapar med sin finansiering förutsättningar till utveckling av nischade innovationer inom de gröna näringarna. Det är viktigt då det kan vara utmanande att hitta utvecklingsmedel som får komma primärproduktionen till nytta och inte minst kräva en hög andel medfinansiering.

– EIP-stödets villkor med tydlig koppling från idé till marknad kan i vissa fall vara utmanande att möta och påvisa i tidiga processer, men tvingar ändå projektformuleringen att självkritiskt tänka hela vägen vilket ofta är utvecklande.

– För mig personligen är kontakten med AKIS relativ ny. Viktigt för mig vid alla typer av nätverk är att jag på ett enkelt sätt förstår syftet och kan se nyttan. Som bekant finns det flera innovationssystem, på både regional och nationell nivå, som kan vara mer eller mindre branschspecifika. Ibland är det svårt att navigera och jag tror att AKIS kan vara ett bra forum för Agro Sörmland och jag ser fram emot att få ta del av andras erfarenheter.

Ett välfungerande innovationssystem tror jag har korta vägar till målgruppen som är slutanvändarna för innovationen. Det är lantbrukarna vi är till för.

Hur kan din organisation bidra till att förbättra kunskapsflödet och främja innovationer?
– Agro Sörmland kan som neutral och regional främjande aktör vara en brygga mellan lantbruksföretag och andra aktörer, både inom och utanför innovationssystemet. I nära dialog med lantbruksföretag identifierar vi behov som vi tar med oss för vidare analys. Det är en enkel garanti för att våra insatser är efterfrågade av näringen och träffar rätt.

– I våra projekt arbetar vi med riktiga företag som deltar i hela processen. På det sättet blir erfarenheterna från projekten skalbara och skapar ofta direkt marknadsnytta. Dessutom besitter företagen en bred kunskap som är värdefull och användbar under hela arbetsprocessen.

En annan styrka vi ser för att skapa utveckling och innovation är att blanda kompetenser från olika branscher som traditionellt inte möts. Det leder ofta till intressanta och oväntade vägar.

Vad ser du för möjligheter och hinder för kunskapsutvecklingen i lantbruket? Och hur kan vi lösa det?
– En av de främsta möjligheterna är att lantbruket producerar mat och energi vilket alla behöver för att leva. Med anledning av den oroliga utveckling vi ser i vår omvärld kommer vår inhemska produktion med största säkerhet värderas högre än tidigare. Det kommer leda till att det avsätts resurser som kan bidra till kunskapsutveckling inom lantbruket. Här är det viktigt att vi aktörer samarbetar och använder varandras kompetenser för bästa resultat.

Ett hinder är lantbrukets företagsstruktur med många enmansföretag som ofta har en pressad arbetssituation.

– De flesta idéer till innovation och utveckling finns ute på gårdsnivå, men stannar ofta där för lantbrukaren inte har tid att själv utveckla den eller vet inte vart de kan vända sig. Här kan Agro Sörmland och andra spela en viktig roll genom att hjälpa idébärarna in till innovationssystemet för utveckling av deras produkter eller tjänster. Då kan fler få nytta av den och vi har skapat ett innovationskretslopp.

Är det något mer du vill tillägga?
– Ska vi öka landets självförsörjningsgrad och bli mindre sårbara i framtiden måste vi värna om och främja det större produktionsjordbruket. Det kan vara insatser som minskar vårt beroende av importerade insatsvaror, produktionsoptimering både avseende produktionsmetoder, avel och växtförädling samt åtgärder som bidrar till rättvisare fördelning av vinsten i livsmedelskedjan.

– En avgörande faktor är att öka primärproducenternas lönsamhet för att skapa tillväxt. Det bör vara den centrala målbilden för vårt arbete med innovation och utveckling i lantbruket.

Med ökad lönsamhet stärks dessutom näringens förmåga till en kraftfull omställning till en ännu hållbarare produktion.

Läs mer om Agro Sörmland Länk till annan webbplats.