Biologisk mångfald i åkermark på Öland

Projektet ska vidareutveckla metoder och tekniker för att underlätta för lantbrukare att minska skador och störning av fåglar som häckar i vallåker. Ett samarbete mellan Länsstyrelsen Kalmar län och BirdLife Sverige, Linnéuniversitet och LRF Sydost.

Under de senaste århundradena har människan odlat upp allt mer av jordens landyta. Detta har varit positivt för många arter som trivs i öppna och störda landskap och stora ytor lämplig livsmiljö har skapats. En intensifiering och teknisk utveckling under de senaste 50 åren har dock gjort att många jordbruksfåglar har gått tillbaka kraftigt i antal, missgynnade av förändringar och intensifiering av brukningsmetoder.

Exempel på störningar för fåglar:

• Vallen slås numera så tidigt på säsongen att fågelungarna ännu inte kläckts, är kvar i boet eller för små för att kunna fly undan jordbruksmaskiner vid skörd
• Småbiotoper (t.ex. odlingsrösen, buskrader, stenmurar, gärdsgårdar och dikesrenar) där fåglarna bygger bo och söker skydd har tagits bort.
• Öppna diken har kulverterats och våtmarker har dikats ut.
• Användandet av växtskyddsmedel har ökat. Växtskyddsmedel slår ut viktig föda för fåglarna, bl.a. insekter och ogräsfrön.

Ett flertal markhäckande fågelarter får sina bon förstörda i samband med vårbruket. Speciellt utsatta är de fåglar som lagt ägg och ruvar när första vallskörden tas i slutet av maj. Sett från lantbrukarens perspektiv innebär häckning av fåglar i åkermarker en störning, ett merarbete och försening av arbetet eftersom hänsyn måste visas till arterna.

Det är inte heller ovanligt att rådjurskid gömmer sig i åkermark och blir överkörda. Den döda djurkroppen medför produktionsbortfall då en viss mängd av skörden måste kasseras.

En fågelart som är extra utsatt är ängshöken (Circus pygargus), som numer främst häckar i åkermark på Öland. Ängshöken är i nuläget helt beroende av skyddsinsatser som utförs inom ramen för ÅGP och det gemensamma ängshöksprojektet för att vara kvar som en svensk häckfågel. Skyddet av ängshökshäckningar på Öland kräver betydande insatser och resurser från volontärer, ideella föreningar och länsstyrelse. Skyddet av ängshökarna innebär bland annat stängsling av bon i åkermarken, vilket i sin tur leder till en störning och fördyrning för lantbrukaren som förlorar en del av sin skörd och måste anpassa sin planering och skörd efter häckningarna.
Ängshöken är en markhäckande rovfågel. Dess utbredningsområde sträcker sig från västra Europa till Centralasien. De flesta övervintrar i Afrika söder om Sahara medan de östligaste populationerna övervintrar i Indien. I dess naturliga miljö häckar och jagar ängshöken i öppna landskap på hedar, grässlätter, i buskmarker eller i igenväxande våtmarker. Boet, som är mycket enkelt jämfört med de flesta rovfåglars, placeras i medelhög (30 – 60 cm) och tät vegetation.
På Öland häckade ängshöken fram till 2012 mestadels i agmyr och tokbuskmark på Stora alvaret. Någon gång efter 2012 valde plötsligt större delen att överge dessa biotoper för att i stället häcka i åkermark, främst i lusernvallar, vilket gjorde att häckningarna riskerade att spolieras vid skörd.
Sedan 2013 pågår ett intensivt arbete där åkermarkshäckande ängshök skyddas genom att boplatsen stakas ut och en ruta runt boplatsen lämnas orörd vid skörd.
Efter skörd sätts ett elsstängsel upp runt boet för att skydda ungar och ägg från mark-predatorer.

Med detta som bakgrund vill vi med hjälp av ny teknik, såsom drönare, värmekameror och GPS, underlätta arbetet för lantbrukare när vallen ska slås så att markhäckande fåglar och däggdjur som söker skydd i åkermark inte blir överkörda av jordbruksredskap.

Projektägare: Länsstyrelsen i Kalmar län
Projektslut: 2027-12-31
Budget: 2,7 miljoner kr
Kontakt: Susanne Forslund, 010-2238000