Landsbygdsnätverket
Två bilder i ett kollage. Till vänster en bild på en gul villa. Till höger en porträttbild på Eva Petrén.

Café Gula Villan i Brunnsparken i Dals Rostock. Eva Petrén har varit processledare i projektet "Hållbar platsutveckling". Foto: Privat / Sofia Petrén

Samlat engagemang stor framgång för Dals Rostock

Genom att samordna det engagemang som redan fanns kunde föreningar, företag och privatpersoner gå samman för att utveckla Dals Rostock. Efter 18 månader i projektet "Hållbar platsutveckling" skapas nu en förening som ska fortsätta arbetet.

Dals Rostock i Melleruds kommun ligger naturskönt vid foten av Kroppefjälls vildmarksområde. Byn har en rik kulturhistoria och har sedan länge varit en kurort med mycket odling av medicinalväxter. Här finns också en brunn med vatten som sägs ha hälsofrämjande egenskaper.

Det finns dessutom en stark tradition med småföretagare, som hantverkare och lantbrukare runtomkring, och dessutom ett rikt kulturutbud med konstnärer och keramiker.

Orten har idag cirka 800 invånare. Här finns flera föreningar, från idrottsföreningar för fotboll, judo och orientering till hembygdsföreningen, vandringsföreningen och stationshusföreningen.

– Historiskt sett har Dals Rostock alltid drivits av många olika verksamheter. Inte en stor arbetsgivare som kommit och gått, som många bruksorter, säger Eva Petrén, processledare i projektet Hållbar platsutveckling.

Samla engagemanget

2021 valdes orten ut till projektet tillsammans med fem andra orter i Västra Götalandsregionen. Första steget blev en kartläggning över vad ortsborna tycker om sin plats och hur de vill att den ska utvecklas. En enkät skickades ut och utifrån svaren kunde man urskilja ett behov av mer samverkan.

– Det handlade inte om att skapa engagemanget utan att samla engagemanget. Och här spelar föreningslivet en stor roll, säger Eva Petrén.

Förutom enkätundersökningen hölls även flera workshops och öppna samtal om hur invånarna vill förändra sin ort. Här framkom bland annat föreningarnas behov av ideella krafter utöver de befintliga medlemmarna. Därför finns planer på att bilda en "bank" med ideella som vill hjälpa till på olika sätt.

– Det finns människor som vill hjälpa till, men som kanske saknar koppling till exempelvis fotbollen. Då kanske man kan hjälpa till i kafét istället.

Affären i Dals Rostock.

Byxfickans livs i Dals Rostock.

Butiksägarna intervjuar ungdomar

För att ta reda på hur Dals Rostocks unga ville utveckla samhället tog man skolan till hjälp. När pandemin ställde in planerna på skolbesök fick lärarna istället hjälpa till att dela ut en enkät till eleverna. Samtidigt fick ägarna till den lokala matbutiken i uppdrag att intervjua ungdomarna som brukar hänga där. Även personal från ungdomshuset Stinsen i Mellerud hjälpte till att samla in synpunkter.

När kartläggningen var klar bildades fyra arbetsgrupper utifrån invånarnas önskemål; utomhusmiljö, näringsliv, kommunikation och trygghet. I varje grupp finns representanter från föreningar, företag och privatpersoner, men även en representant från Melleruds kommun som är insatt inom respektive område.

– Det har varit en superframgång att ha med någon från kommunen som är kunnig på området, säger Eva Petrén.

Översiktsbild från Kroppefjäll.

Översiktsbild från Kroppefjäll. Foto: PLNT Media

Bred förankring

En annan framgång i projektet, menar hon, är att man har jobbat så mycket med förankring under hela processen. Projektet har hållit stormöten med information om arbetet, startat en Facebook-grupp, satt upp lappar i affären och skapat en lista för mejlutskick. Dessutom har hon som processledare tagit sig tid att samtala och kontakta även personer som inte deltagit på mötena. Allt för att få med fler i samtalet.

 – Det handlar om att våga lyssna och ta samtalen även med de som inte tror på hur utvecklingen sker eller vad den ska leda till. Jag har till exempel varit noga med att även ta samtal och även kontakta personer som jag vet inte varit så positiva till processen eller insatser. Det är viktig att alla åsikter får plats, även de som inte håller med om det som sker, säger hon.

Projektet har genomförts utifrån en mall som Västra Götalandsregionen tagit fram och de har fått hjälp och stöttning i de olika faserna. Man har också haft avstämningsmöten med de andra orterna i projektet. När projekttiden tar slut i november 2022 kommer det att finnas en ekonomisk förening på plats som kan fortsätta arbetet. Bland annat finns det planer att bilda en servicepunkt med bibliotek och kulturskola.

– I och med föreningen får kommunen en samverkanspart, någon att jobba med. Det har inte funnits på detta sättet tidigare, säger Eva Petrén.

Mer information

Läs om fler exempel på sidan nedan:

Smarta landsbygder - Så gör du

Publicerades