Förskola • Örebro län
En våg som automatiskt skickar data till en databas underlättar vägning av matsvinn. När vägningen känns enkel kan den ske ofta, vilket ger bättre möjligheter att förstå orsakerna till matsvinn – för att sedan göra något åt dem.
Vi ville ta reda på när, var, hur och varför matsvinn uppstår. Vi ville få tillräckligt med kunskap för att kunna förstå orsakerna till matsvinn, för att senare kunna göra något åt dem. Och vi ville veta hur mycket mat som barnen på förskolorna egentligen får i sig.
Vi och många andra kommuner gör mätningar av matsvinn några gånger per år och har därför begränsade data, som inte är tillräckliga för att dra några generella slutsatser. Mätningen är en manuell process och siffrorna skrivs in i en excelfil, något som kan upplevas som en extra och obekväm arbetsuppgift. Vi tänkte, att det bästa vore om man kan mäta matsvinnet varje dag, hela tiden, men på ett så enkelt och smidigt sätt att det inte upplevs som en arbetsbörda. Då kan vi få komplett data, hitta mönster och dra slutsatser.
En idé föddes om att bygga en automatisk, internetuppkopplad våg och testa den på några förskolor. Vi hade själva kompetens för att bygga och programmera vågarna, genom Andreas, så vi köpte in mikrokontroller med internetuppkoppling och övriga komponenter som behövdes för fem prototyper. Vi tog fram en design på skal till vågarna, som vi skrev ut på 3D-skrivaren på Ungdomens hus/Trainstation. En första våg byggdes och programmerades tills den fungerade som vi ville. Sedan byggdes ytterligare vågar och kördes ut för testning i mottagningsköken på fem förskolor.
Vågen har tre alternativ för vägning; tallriks-, serverings- eller grönsakssvinn. Personalen som väger svinnet väljer alternativ och därefter skickar vågen automatiskt data direkt till en databas.
Samarbete mellan Samhälle- och serviceförvaltningen, IT-enheten och förskolorna.
Vågen upplevs enkel och smidig att använda. Det tar 1,5-2 minuter för all invägning, vilket är en klar förbättring mot hur det har varit tidigare. Ganska snabbt har vägningen blivit en naturlig del av arbetsdagen på förskolorna.
Den data vi har fått under det här pilotprojektet bekräftar den tidigare magkänslan, att vi slänger mycket mat. Till viss del vet vi varför, det finns till exempel ibland en skillnad mellan antal ätande barn och antal beställda portioner. Det kan bero på att vårdnadshavare missar att anmäla att barnen inte ska komma till förskolan eller att barn blir sjuka efter det att antalet portioner kan justeras. Vid något tillfälle blev riset inte bra och den dagen blev det mycket svinn. Men andra gånger vet vi inte vilka faktorer det är som påverkar svinnet. Är det maträtten eller något annat? Vi vill ju servera mat som går hem hos barnen, så att de äter. När vi nu kan samla data under lång tid så kan vi se hur en generell vecka brukar se ut, skillnad mellan dagar och rätter och ta fram en automatisk siffra som underlättar beställningarna.
Wifi-täckningen i mottagningsköken på förskolorna var för dålig. På en förskola har personalen fått gå ut i hallen och väga in svinnet. Vi jobbar med IT för att förbättra täckningen.
Närvaron på förskolan har varit en annan utmaning. Vi vet hur många som var schemalagda respektive dag, men vi vet inte hur många som faktiskt var på förskolan och åt där. Rutinen för frånvaroanmälan av barn är inte varit digital, så uppgifterna om hur många barn som åt samlas inte in automatiskt. Vi arbetar med att ta fram en app som förskolorna kan använda. Det är en del i det fortsatta projektet som sker i samarbete med skolförvaltningen.
Vi träffade alla som hade mätt matsvinn, inklusive en av rektorerna. Vi gick igenom hur det hade gått, visade matsvinnresultatet utifrån testveckorna. Vi behöver mer data för att kunna dra generella slutsatser. För kökets del ser vi att det är vissa maträtter som kan plockas bort eller som behöver vara på ett annat sätt.
Pilotprojektet är avslutat. I den efterföljande projektet vill vi nu att alla förskolor ska få en våg och mäta sitt matsvinn. Vi vet dock inte om vi ska bygga vågarna själva eller köpa in. Den app vi utvecklar blir ett komplement till vågen. Längre fram vill vi att även skolor och äldreomsorg ska få vågar.
Karlskoga kommun
Andreas Heydeck, digitaliseringsledare
Märta Jakobsson, enhetschef kost
Julia Åhlgren, verksamhetsutvecklare
Erfarenhetsbanken är en del i projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som samordnas av Livsmedelsverket och finansieras av Vinnova.