Landsbygdsnätverket
Bild på braxen med loggan för artikelserien ovanpå.

Nyfångad braxen. Foto: Guldhaven

Blåa värdekedjor för siklöja, braxen och lake – ett hållbart lyft för svenska vatten

Lax, räkor, sill och torsk är de mest konsumerade fiskarterna i Sverige och merparten av all fisk som äts importeras. Samtidigt blir mindre än 75 procent av den fisk som fångas av svenska båtar till livsmedel. Fiskar som braxen och lake används i begränsad omfattning och när siklöja fiskas är det främst rommen som blir till mat. Det vill man från projektet "Blåa värdekedjor för siklöja, braxen och lake" ändra på.

Projektet, som är finansierat av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, drivs av Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) i samarbete med flera aktörer som forskningsinstitutet RISE, Axfoundation och Insjöfiskarnas Centralförbund. Syftet har varit att kartlägga möjligheterna att skapa en hållbar värdekedja för siklöja, braxen och lake, från fångst till konsument.

– Vi ville ta reda på hur stor tillgången av dessa fiskarter är i våra vatten och vilka möjligheter det finns att förädla och sälja dem. Samtidigt undersökte vi var det brister, till exempel inom logistik och infrastruktur, säger Teija Aho, vice ordförande för SFPO.

En stor flaskhals som ringats in är fryskapaciteten.

– Fångsterna är idag ofta små och det är svårt att hålla fisken färsk utan frysning. Det gör det svårt att producera storskaligt, konstaterar Teija Aho.

Trots rikliga bestånd är siklöja, braxen och lake underutnyttjade. Idag fångas 500-1900 ton siklöja årligen, men endast en liten del används som livsmedel. För braxen och lake är siffrorna för hur mycket som blir livsmedel ännu lägre.

– Braxen har potential att nå upp till 750 ton färs per år, men det kräver i så fall investeringar i till exempel frysar och nya fiskeredskap.

– Dessutom behövs förändringar i regelverket för att möjliggöra deltidsfiske, något som inte går i Sverige idag. Fanns den möjligheten skulle det kunna locka unga människor att börja fiska vid sidan av studier eller annat arbete, säger Teija Aho.

Öppnad konservburk samt toast med boquerones.

Efterfrågan på produkter från dessa fiskarter saknas inte. Bland försäljningssuccéer som utvecklats inom projektet finns boquerones av siklöja, alltså filead och marinerad siklöja i vinäger. En innovation som fått stor uppskattning i restaurangvärlden. Förra året såldes 500 kilo boquerones och i år har hela 40 ton producerats.

En spännande nyhet, som också tagits fram inom ramen för detta projekt, är siklöjesspread, gjord av rökt siklöja. Produkten har redan imponerat vid provsmakningar – till och med kung Carl XVI Gustaf gav tummen upp när han vid ett tillfälle besökte en provsmakning.

– Vi hoppas snart kunna sälja siklöjespread på tub, som makrillpastej. Det skulle vara ett stort steg för att nå konsumenterna, säger Teija Aho.

För lake, en torskfisk, saknas tradition av yrkesmässigt fiske i Sverige.

– I Finland fiskar man mycket lake och vi kan lära av finnarna. Det är en fantastisk matfisk som har potential att etableras som "insjötorsk" i Sverige, menar Teija Aho.

Projektet har via samarbetspartnern RISE utfört en hållbarhetsanalys som visar att dessa fiskarter har betydligt lägre klimatavtryck än till exempel norsk odlad lax som har ett avtryck på tre kilo koldioxid per kilo.

– Braxen och lake har ett avtryck på 0,85 kilo koldioxid per kilo och siklöja ännu lägre, 0,21 kilo koldioxid per kilo, säger Teija Aho.

Porträttbild på Teija Aho.

Teija Aho, vice ordförande SFPO

Framtidsplanerna inkluderar utveckling av fler produkter av braxen och lake, jobba med marknadsföring för att nå fler konsumenter samt försöka få till enklare regler för fisket.

– Det pågår just nu diskussioner med Havs- och vattenmyndigheten kring hur regelverket av fisket kan förenklas. Och vi har även inlett ett samarbete med SLU om beståndsuppskattningar av dessa fiskarter. Det är en förutsättning för att kunna utveckla fisket, säger Teija Aho.

Projektet visar att med rätt satsningar kan underutnyttjade fiskarter bli viktiga både för svenska konsumenter och för att minska importberoendet – samtidigt som det bidrar till ett mer hållbart livsmedelssystem.

– Det är dags att tänka om och ge dessa fiskar en chans. Det gynnar både miljön och den svenska fiskenäringen, menar Teija Aho.

Text: Colette van Luik

Blåa värdekedjor för siklöja, braxen och lake


Projektägare: Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO).

Projektslut: 2024-12-31.

Beviljade medel från: Europeiska havs-, fiskeri-och vattenbruksfonden.

Budget: Drygt 1,3 miljoner.

Kontakt: Teija Aho. teija@sfpo.se

Logo Under ytan.

Artikelserien Under ytan


Denna artikel är en del av en artikelserie om svenska EU-projekt för hållbar sjömat.

Läs alla artiklarna här

Publicerades