Digitalisering för framtidens jordbruk

Lantbrukare möter dagligen olika utmaningar, som plötslig frost, för mycket regn, för lite regn, skadeangrepp på grödor och andra saker. Men med hjälp av digitalisering kan lantbrukare få värdefull information som gör att man kan rädda sin skörd från till exempel torka eller frost. Tack vare innovationsstöd från EIP-Agri har projektet “Anpassad infrastruktur med tjänstepaket för gårdens digitalisering” fått möjlighet att driva olika pilotprojekt med stor framgång.

Henrik Hedlund är civilingenjör i teknisk fysik och doktor i biofysik och växtfysiologi. Tillsammans med en konsultkollega bestämde han sig för att söka medel för projektet “Anpassad infrastruktur med tjänstepaket för gårdens digitalisering”.

– Min kollega jobbar bland annat med marksensorer som används för att mäta olika faktorer inom jordbruket som temperatur och vattenhalt, information som kan vara ovärderlig för lantbrukare. Jag blev ansvarig för att söka pengar och hitta samarbetspartners. Vi hittade bland annat ett antal lantbrukare i södra Sverige för samarbete med odling i fokus.

Utveckling av metoder och digitala system

I projektet arbetade man med utveckling av metoder och digitala system för att bygga och stödja tillämpningar i lantbruket. Aktiviteterna har fokuserat på utveckling, testning och utvärdering av plattformar och digitala system samt piloter kring frilandsodling, inomhusodling och övervakning av områden och objekt.

– Projektet har utgått från olika problem som lantbrukare dagligen möter i sin verksamhet och den information och övervakning som behövs för att kunna fatta rätt beslut och utföra olika åtgärder, till exempel klimatövervakning vid inomhusodling och frostövervakning, detektering av skadeangrepp på grödor, optimering av bevattning och gödsling i frilandsodling baserat på väderdata, markdata, växtslag och jordtyp, förklarar Henrik Hedlund.

Inom ramen för projektet startade man sex piloter hos tre olika lantbrukare för att kunna få bättre kunskap om vad som påverkade själva odlingen.

Frostnätter i samband med blomning

– Hos lantbrukaren i Småland som driver jordgubbsodling är det till exempel ett dilemma att det ibland blir frostnätter i samband med blomning. Med hjälp av sensordata från en väderstation kunde odlingarna övervakas och automatiskt larma vid väderomslag och risk för frost. Det gjorde att lantbrukaren kunde minska antalet timmar för manuell övervakning.

En annan del av projektet fokuserade på vertikalodling inomhus, något som visade sig ha flera fördelar.

– För det första har de flesta lantbrukare tomma och oanvända lokaler som potentiellt kan användas som ett slags växthus, fast utan glas. För det andra kan man i dessa odla året runt. Detta bland annat för att det blir spillvärme från LED-belysning och att dimbildare för så kallad aeroponisk odling skapar ett optimalt klimat i odlingsmiljön, utan tillförsel av extra energi för uppvärmning.

Med digital teknik och sensorer kan odlingsmiljön kontrolleras och regleras dygnet runt. Odling i hydrokultur, alltså aerosol i rotmiljön, med optimal tillförsel av vatten, näring, koldioxid och ljus samt optimalt klimat ger hög produktivitet, där bladgröna växter kan växa från sådd till skörd på bara två veckor med ökad kvalitet och högre näringsinnehåll.

Det mesta har fungerat

Arbetet har i stort gått som planerat och de problem man stött på har utvärderats och åtgärdats.

Arbetet i projektet har även kunnat utnyttja synergier med ett annat projekt inom EIP-Agri som genomfördes parallellt, “Automatisk kvalificering av sensordata”.

– Ett exempel på synergi var användningen av kameror för att ta bilder av växternas blad och med hjälp av bildanalys och maskininlärning mäta och beräkna tillväxten av bladyta över tid. Med hjälp av denna information kan man noggrant skatta mängden biomassa hos växterna vid olika tidpunkter samt hur snabbt växterna växer.

Bra samarbeten

I projektgruppen ingick parter från Alovivum, Axelssons i Aby, Consulin, Human Fidelity, Jacobssons Jordbruk, Knutsson L & M, Lantbruksit i Sverige, Lyckeby Starch, Nakhlatec, Sensative, Sensefarm samt Åhus Grönt.

– Samarbetet fungerade bra. I våra piloter för frilandsodling av olika grödor som jordgubbar, kål, lök, sallad och spenat, kunde vi till exempel jämföra dynamiken mellan väderlek som temperatur, solstrålning, nederbörd och markegenskaper i olika jordar, från sandrik till lerhaltig.

– Vi hade även ett bra samarbete med Jordbruksverket och jag är rätt säker på att det inte blivit något projekt om vi inte fått stödet. Vi var flera mindre bolag i projektet som behövde ha en finansiering med full kostnadstäckning.

Skapa en bra struktur från början

Hans råd till andra som vill söka är att räkna in mycket tid för administration.

– Skapa en bra struktur från början och ha koll på allt underlag som ska redovisas. Det kommer att vara mer administration än vad ni tänkt er, så ta hänsyn till detta i er ansökan.

Text: Colette van Luik