Effektiv och cirkulär grönsaksodling med hjälp av fiskslam

Nästan hälften av all frukt och grönt som odlas i eller importeras till Europa slängs bort istället för att ätas. Det vill Johannas Stadsodlingar, ett foodtech- och matproduktionsföretag, göra något åt. Här är tanken att återanvända och hushålla alla resurser. Nu har man fått innovationsstöd från EIP-Agri för utveckling av ett avancerat näringsåtervinningssystem.

Thomas Bjelkeman är utbildad i miljövetenskap och fiskodling och Anke Johanna van Lenteren i trädgårdsodling och trädgårdsdesign. De driver tillsammans med fem andra medgrundare i företaget Johannas Stadsodlingar som sysslar med kretsloppsbaserad matproduktion. De har byggt en pilotanläggning i Husby Gård i nordvästra Stockholm för att skapa hållbara, kretsloppsbaserade matproduktionssystem.

Här odlar de mängder av grönsaker, men inte på traditionellt vis i jord. Näringen kommer istället från vattentankar med regnbågslax.

– Några av Sveriges bästa kockar som Jessie Sommarström och Paul Svensson säger att våra grönsaker smakar bättre än andra och har bättre struktur, färg och hållbarhet. Våra grödor håller upp till två veckor, vilket innebär väldigt lite matsvinn, säger Thomas Bjelkeman.

Vattnet renas från fiskslammet

Vattnet till grödorna renas från fiskens avföring och förs sedan över till en tank där en bakteriekultur renar och processar fram de näringsämnen som grönsakerna behöver för att växa. Det näringsrika vattnet tas upp av växterna och förs sedan tillbaka till fiskodlingen och processen startar om på nytt. Fiskens avföring blir till gödsel som sprids på åkrarna runt Husby Gård. Nu vill man ta det hela ett steg längre och återanvända fiskslammet inom anläggningen, som näring till växtodlingen.

Syftet är att lösa problemet med att det idag inte finns kommersiellt tillgängliga näringsåtervinningssystem för slutna cirkulerande vattenbaserade matproduktionssystem, så kallad akvaponi.

– Tanken är att använda fiskslammet internt både som näring och biogas. Då kan vi få till en produktion av grönsaker där all näring kommer från fisken och återanvända samma näring flera gånger för att producera mat. Det innebär en näringsprocess som är supereffektiv inne i anläggningen och som nästan kan fördubbla näringsåtervinningen.

Kräver ingen konstgödsel

Produktionen kommer heller inte kräva konstgödsel och dessutom vara energieffektiv. Målet är att innovationen ska ha integrerade och digitalt styrda bioreaktorer, där slutprodukterna är biogas, ett näringsflöde och ett jordförbättringsmedel.

– Forskningen har pågått under flera år och nu ska vi göra produkt av det här. Vi har en nybyggd fiskodling i vår pilotanläggning där vi kan implementera första varianten som ska testköras med våra kontrollsystem och sedan skalas upp under projekttiden som är 36 månader.

Thomas Bjelkeman säger att de samarbeten man har med bland andra forskare vid Göteborgs universitet samt SLU, företaget Ecoloop som driver utvecklingsprojekt och miljöföretaget Ragn-Sells, är helt nödvändiga.

– Inom vår organisation tror vi inte att man kan lösa matproblemen själv, man måste samarbeta med andra, något vi gjort från början och på flera olika nivåer.

Fått första förskottsbetalningen

När det gäller processen att få finansiering genom innovationsstödet berättar Thomas Bjelkeman att man precis tagit emot en förskottsbetalning på en del av stödet och att det inte var särskilt svårt att få. Men han tillägger:

– Jag har jobbat med innovation de senaste 25 - 30 åren, både med kommersiella pengar och bidrag, och kan nog säga att jag tycker att Jordbruksverkets process är väl komplicerad. Däremot var inte själva ansökan särskilt svår att fylla i, vi vet hur man gör och formulerar sig. Dessutom tog vi hjälp av en duktig konsult.

Hade projektet kommit igång utan stödet från EIP-Agri?

– Nej, det har varit mycket svårare utan det. Rent generellt är det en eländig tid att starta något nytt som har med matproduktion och restaurang att göra. Under covid var restaurangerna stängda och sedan kom Ukrainakriget som förde med sig en ökad inflation. Det har gjort det mycket svårare med investerare och att få ut produkter på marknaden.

Råd till andra

Thomas Bjelkeman har ett par råd till andra som vill söka finansiering:

– Använd den rådgivning som erbjuds i samband med själva ansökningsprocessen och diskutera ditt projekt med någon som gått igenom sådana här förfaranden tidigare. Det är alltid bra med bollplank. Och det kan vara en god idé att ta kontakt med en bra konsult som kan bistå med ansökan. Det behöver inte vara jättedyrt och kan vara väldigt hjälpsamt.

Text: Colette van Luik