
Foto: Privat
Han gillar när han har mycket att göra och störs inte av att då och då behöva jobba 17-timmars pass. Lantbrukaren Henning Griph, 30 år, menar att han är på rätt plats i livet. Belöningen för det hårda arbetet är när allt klaffar och han kan njuta av solnedgången samtidigt som han kör skördetröskan över åkrarna.
Snön gnistrade i solen och föret denna vinterdag var helt perfekt. Henning Griph rättade till skidglasögonen och skulle just slänga sig ut för slalombacken i Österrike när han fick en flash i mobilen: “USA till attack mot Iran”. Han vände sig till sin kompis och sa “Helvete, nu blir oljan dyr”. Sedan ringde han ett drivmedelsföretag hemma i Sverige och beställde på stående fot 17 000 liter olja.
– Även om jag är på semester släpper jag aldrig helt tankarna på jobbet. När jag fick flashen den 28 februari i år insåg jag direkt att jag måste slå till och köpa på mig mycket olja. Trumps krig mot Iran skulle definitivt driva upp priset. På gården gör vi av med 100 000 liter om året och det blir mycket pengar på sådana volymer. Och jag hade flyt, just då var priset rätt lågt.
Henning växte upp på familjegården Gödastorp utanför Falkenberg. Redan som liten var han fascinerad av maskiner, ett intresse han ärvt av pappa Rune som kör entreprenadmaskin, bygger motorvägar och avloppstunnlar och även utbildar på maskinutbildningar.
– Jag har alltid varit intresserad av entreprenörskap och tänkte att jag skulle jobba med det i någon form. Att bli lantbrukare var inte min första tanke. Men sedan sommarjobbade jag under flera år på gårdar, och på helger och kvällar, och intresset för lantbruk växte fram.

Henning Griph Foto: Privat
Det slutade med att han utbildade sig inom entreprenad, gick på driftledarutbildning, läste ekonomi och jobbade två svängar på gårdar i Australien. Den breda bakgrunden gör att han numera har två olika jobb. Dels är han inspektor på Sannarp, en gård utanför Falkenberg som funnits sedan 1500-talet. Dels driver han ett maskinutbildningsföretag tillsammans med sin pappa och utbildar unga till maskinförare.
Att vara inspektor innebär att han planerar allt fältarbete och det dagliga arbetet för personalen.
– Det handlar om växtföljder och vad som ska sås på fälten de närmaste tre, fyra åren. Jag ansvarar för inköp av till exempel växtskydd, kalk, handelsgödsel, utsäde, maskiner och är även med och prissäkrar spannmål.
En vanlig arbetsdag på Sannarp börjar vid sju på morgonen med morgonmöte i verkstaden. Man pratar igenom gårdagens arbetsinsats och vad som måste göras under dagen. Henning delar ut arbetsuppgifter till de tre heltidsanställda och även säsongsanställda, om det är under sommarhalvåret, och går sedan in på kontoret.
– Det handlar mycket om att tänka på framtida behov, flera år framåt i tiden. Allt som ska göras på gården bestämmer jag tillsammans med ägaren.
Även om han gillar planering, bokföring och ekonomi, är han trots allt hellre ute och kör maskin. Att titta till hur grödorna växer ute på fälten tycker han är inspirerande. På gården odlas höstvete, rågvete, höstraps, vårkorn, gräsfrö, rödklöverfrö och oljerättika. Särskilt under hösten hjälper han till med driften.
– Det är också ett sätt för mig att hålla mig uppdaterad. Behöver vi nya maskiner? Börjar en dränering bli dålig? Finns det ett problem i fält som måste lösas? Är det något som borde förbättras?
Att varva detta med att utbilda unga till maskinförare tycker han är kul. Olika sinnen får stimulans av det.
– Det är omväxlande och ingen dag är den andra lik. När man jobbar inom lantbruk som jag gör måste man kunna många olika bitar och vara insatt i allt från ekonomi, handel, växtföljder till hur olika händelser i världen påverkar …
Han mår som bäst när han har mycket att göra och det är många beslut som ska fattas. Då går dagarna fort.

Henning Griph Foto: Privat
– Det är inte alltid åttatimmarspass, ibland blir det jobb 17, 18 timmar om dygnet, särskilt under vår och höst. Sedan är det förstås skönt när den intensiva perioden är över och man kan vara mer ledig. Det är lite av charmen och en belöning att få slappna av efter att ha jobbat hårt.
Men visst blir det många arbetstimmar under ett år. Inte minst två månader på hösten och två på våren då det är extra mycket som ska göras på kort tid.
– Jag tycker det är roligt att ha koll på det mesta men har inte mycket fritid, fast det har jag ju valt själv.
När han har semester, för det har han faktiskt ibland, åker han gärna utomlands.
– Jag klarar inte att slappna av när jag är hemma och ledig. Högen av sysslor blir liksom aldrig mindre. Därför tycker jag det är skönt att åka iväg, om det uppstår problem kan jag inte lösa dem eftersom jag inte är på plats. Men jag stänger aldrig riktigt av, håller mig alltid lite ajour.
Han menar att det går att locka unga till branschen, trots intensiva arbetsperioder, bara det finns rimliga möjligheter att vara ledig ibland.
– Den yngre generationen må vara krävande, men unga tycker också om att jobba mycket om de har roligt på jobbet. Och för mig är det en viktig drivkraft att ha kul, när jobbet blir ens hobby. På Sannarp brukar vi se till att de anställda kan vara lite lediga, också under sommaren, även om det förstås är bra om man kan tidigarelägga sin semester.
Att kunna erbjuda en modern och fräsch maskinpark är också viktigt om man ska få unga att välja lantbrukslivet, menar Henning.
– Jag undervisar på naturbruksprogrammet på Munkagårdsgymnasiet i Tvååker och träffar många ungdomar som vill jobba inom lantbruket. För dem är det viktigt med en bra arbetsmiljö och vettiga villkor.

Foto: Privat
Inflytande och ansvar är andra viktiga områden. Henning lyssnar på vad de anställda på Sannarp har för särskilda intressen och utifrån det delar han ut olika ansvarsområden.
– Annars gör man bara det man blir tillsagd att göra och inte mer. Men jag vill att de anställda ska vilja tänka utanför boxen och hitta egna lösningar på saker och ting. Då växer man som människa.
Han beskriver sig som en driftig person med ett ofta ganska positivt sinnelag.
– Jag tänker att det mesta löser sig och kan vara lugn mitt i stressen.
Sedan kommer det fram att nattsömnen ändå inte alltid är den bästa.
– Jag kanske bär stressen inombords istället, visar den inte utåt. Det gör att jag kan ha svårt att sova ibland. Jag ligger vaken och tänker på allt som måste göras och sådant jag inte får glömma. Min sambo Beatrice säger till mig att jag ska skriva ner allt som oroar mig, men jag är lite dålig på att lyssna på andra ...
Men han tillägger att han är stolt över vad han åstadkommit i sitt yrkesliv. Han var bara 28 år när han blev inspektor och driver ju även ett företag.
– Jag är nöjd över att jag satsade på det jag trodde på. Jag är på en bra plats i livet och har många trevliga stunder på jobbet. Som när jag äter kvällsmat tillsammans med teamet under skördesäsongen, eller sitter i traktorn på fältet vid solnedgång och lyssnar på en lantbrukspodd, eller musik …
Om han tänker tio år framåt i tiden så har han utvecklat dels sitt eget företag och dels Sannarp, han vill ha satt sin prägel på båda.

Foto: Privat
Bästa platsen på jorden är tveklöst hemma på familjegården Gödastorp utanför Falkenberg, en fin plats att leva på.
– Jag vill göra något bra med marken som min familj äger, jag har ett ansvar att ta hand om den på bästa sätt.
Hemma väntar också så småningom ett generationsskifte och Henning ser gärna att han och Beatrice expanderar gårdens verksamhet.
– Hon är röntgensköterska på Halmstad sjukhus men på sikt vill vi gärna att hon blir mer involverad hemma, kanske med jordgubbsodling. Det vore kul om vi kan jobba tillsammans med det, och kanske även ha köttdjur. Jag vill inte att vi bara bor på gården utan att det ska vara en aktiv och levande plats.
Och så tillägger han:
– Familj vill jag absolut också ha. Det vore fint med arvtagare. Om barnen är intresserade.
Text: Colette van Luik
Namn: Henning Griph
Ålder: 30 år
Familj: Sambon Beatrice, mamma Ingeborg och pappa Rune.
Bor: Familjegården Gödastorp utanför Falkenberg.
Gör: Inspektor på Sannarp Gård, driver företaget Griphs maskinutbildning tillsammans med Rune och utbildar ungdomar på en naturbruksskola.
Bakgrund: Entreprenadutbildning på naturbruksskola. Jobb på gårdar i Australien. Vreta driftledarutbildning.
Detta stör jag mig på: Att det är dålig status att vara lantbrukare. Att många som bor i städerna inte förstår hur viktigt det är att vi har en levande landsbygd.
Min största drivkraft: Att ha kul på jobbet och involvera de anställda i verksamheten.
Oväntad talang: Jag tävlade i motocross när jag var yngre. Under en tävling krossade jag foten och var gipsad länge. Då insåg jag att det inte funkar att tävla i motocross och samtidigt vara lantbrukare.
Vi pratar ofta om unga lantbrukare. Sällan med dem. Den här serien gör det.
21 län. 21 unga röster. Osynliga för många, ovärderliga för alla. Bakom kampanjen står Landsbygdsnätverket. Bakom kampanjen står Landsbygdsnätverket.
Häng med till kampanjsidan och läs fler artiklar!
Publicerades