Ett viltslakteri i varje kommun – beredskapslärdomar från Finland

Svenska jägare blickar mot Finland, där det numera finns viltslakterier i landets samtliga kommuner. Den decentraliserade slaktkapaciteten gör det möjligt att ta hand om köttet lokalt – även vid störningar i elförsörjning, transporter eller import. Samtidigt har viltslakterierna blivit en integrerad del av den kommunala och regionala livsmedelsberedskapen.

– Utbyggnaden är resultatet av ett nära samarbete mellan finska staten och landets jaktklubbar, berättar Mattias Olsson, chef för nationell intressebevakning på Svenska Jägareförbundet.

Det finska exemplet kommer Mattias att fördjupa sig i, vid ett kommande webbinarium om livsmedelsberedskap. Svenska Jägareförbundet hoppas på en motsvarande nationell satsning i Sverige, med viltslakterier utbyggda efter finsk modell.

I Sverige har över 600 000 personer jägarexamen. Jägarna är organiserade i jaktlag över hela landet. Här finns både djup lokalkännedom och lång erfarenhet av att arbeta under enkla och ibland krävande förhållanden.

– Vi har en stark närvaro i skog och mark genom de många jägarna, men även genom de tiotusentals viltkameror som finns uppsatta. Dessutom finns en etablerad utbildningsorganisation och befintlig infrastruktur, till exempel skjutbanor, som kan spela en avgörande roll för Sveriges beredskap, säger Mattias Olsson.

Test i skarpt läge

När afrikansk svinpest drabbade Sverige 2023 mobiliserades jägarorganisationerna snabbt inom loppet av några dagar. Över 900 personer deltog sedan i eftersök av kadaver – ett betydelsefullt arbete för att skydda både de vilda grisarna och svensk svinproduktion.

– Samverkan mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle fungerade väl, och Sverige lyckades bli friskförklarat på ett år – något inget annat land tidigare gjort. Det var skarpt läge, men sett i efterhand kan man också betrakta det som ett genrep inför framtida kriser, fortsätter han.

Svenska Jägareförbundet vill gärna få en tydligare roll i det fortsatta beredskapsarbetet. Detta skulle kunna ske bland annat genom avtal kring nationella utbildningsinsatser och djursjukdomsövervakning, samt genom satsningar som leder till ökat nyttjande av vilt som livsmedel. I både Finland och Lettland finns redan formella samarbeten mellan stat och jägarorganisationer.

"Vi är redo att bidra!"

– Vi är en folkrörelse som står redo att bidra. Vi hoppas på ett ökat intresse från myndigheter och beslutsfattare att lägga uppdrag på oss och att föra dialog om reformer.

I Sverige är det bara en mindre del av det viltkött som finns, som når offentlig sektor, butik eller restaurang. Initiativ som Vildsvinsnatta visar hur jaktlag, kommuner och företag kan samverka: vilt fälls, omhändertas och serveras till exempel i skolor och äldreboenden. Samtidigt finns hinder som bromsar utvecklingen.

– Regelverk kring slakt, besiktning och försäljning leder ofta till kostsamma och krångliga processer. Om vilt ska bli en tydligare del av Sveriges livsmedelsförsörjning behöver vi hitta smartare lösningar – exempelvis genom dynamisk upphandling och genom att skapa bättre förutsättningar för lokala viltslakterier, säger Mattias Olsson.