Från tomma ladugårdar till fiskproduktion – här testas framtidens lantbruk

Kan fisk bli nästa satsning inom svenskt lantbruk? På Gröna klustret i Nuntorp växer en anläggning fram där allt från yngel till nya affärsmodeller ska testas. Målet är att göra det möjligt för fler bönder att våga satsa på landbaserad fiskuppfödning och på sikt minska Sveriges beroende av importerad fisk.

I dag importeras en stor del av den fisk vi äter i Sverige, samtidigt som efterfrågan på fisk ökar. Det är bakgrunden till satsningen på en ny utvecklings- och kunskapsnod för landbaserad fiskuppfödning i Västra Götaland.

– Vi ser att vi behöver äta mer fisk, både av hälsoskäl och för att stärka beredskapen. Samtidigt produceras mycket av den fisk vi importerar på sätt som innebär utmaningar för miljö och djurhälsa. Här vill vi visa att det går att göra annorlunda, säger Mats Bergling, projektledare.

Projektet, som drivs av Fyrbodals kommunalförbund, handlar om att bygga upp ett nationellt kunskapscentrum där småskalig fiskuppfödning på gårdsnivå kan testas, utvecklas och spridas vidare till fler.

Anläggningen på Nuntorps gård är medvetet liten, med en produktion på omkring 20 ton fisk per år. Poängen är inte volymen, utan att skapa en plats där hela kedjan kan undersökas, från yngel och foder till marknad och försäljning.

Kunskap saknas

– Det som saknas i dag är kunskap om landbaserad fiskuppfödning. Den som funderar på att starta vill veta vad det kostar, hur kalkylen ser ut och hur lång tid det tar att få lönsamhet. Vi vill dela med oss av våra resultat och vår kunskap, säger Mats Bergling.

Tekniken bygger på recirkulerande system där vattnet renas och återanvänds. Näringsrikt slam tas om hand och kan användas i växtodlingen, vilket knyter ihop fiskuppfödningen med gårdens övriga produktion.

– Det är där den stora potentialen finns. Det som annars hade varit ett avfall blir en resurs i odlingen.

Exakt vilka olika arter som ska odlas är inte spikat. Dock är det klart att man börjar med regnbåge eftersom den är välkänd och efterfrågad, men även andra arter testas.

Tittar på nya sorters fisk

– Vi tittar till exempel på tilapia och clarias, båda tåliga och vanliga utomlands. Men det räcker inte att de fungerar i produktionen, svenska konsumenter måste också vilja köpa dem. Därför är regnbåge bra att börja med, menar Mats Bergling.

Foderfrågan är en annan viktig sak. I dag är många fiskfoder beroende av importerade råvaror, men projektet undersöker möjligheten att använda svenska sidoströmmar och nya proteinkällor.

– Vi letar efter lösningar där restprodukter kan bli foder. Lyckas vi med det stärker vi både hållbarheten och ekonomin, säger Mats Bergling.

Samtidigt byggs en mötesplats upp kring anläggningen, med utbildningar, studiebesök och samarbeten med skolor och forskare. Ambitionen är att kunskapen ska leva vidare även efter projekttiden.

Måste fungera långsiktigt

– Ja, på sikt ska både utbildningarna och produktionen kunna bära sig själva. Det här måste fungera långsiktigt, annars har vi inte lyckats.

Försäljning testas parallellt. Man vänder sig till allt från storkök till restauranger och lokala marknader.

– Fisken måste få en identitet. Vi jobbar med smak, kvalitet och hur vi kan ta tillvara hela råvaran. Marknaden är avgörande, menar Mats Bergling.

Förhoppningen är att satsningen ska sänka trösklarna för lantbrukare som är nyfikna men tvekar.

– Om tio år tror jag att det här är en naturlig del av många gårdar. Men då måste vi visa att det fungerar i praktiken.

Text: Colette van Luik