Offentliga aktörer behöver jobba proaktivt med landsbygdssäkring och utgå mer från lokala behov. De slutsatserna drar vår analysgrupp Stärkt landsbygdsperspektiv, efter att ha följt Norrtälje kommun som ett konkret exempel för införande av landsbygds- och skärgårdsperspektiv.
Ett fokusområde för analysgruppen är att öka kompetensen om landsbygder hos offentliga aktörer, bland annat med hjälp av Tillväxtverkets Metodstöd för livskraftiga landsbygder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I stödet finns verktyg för kommuner, regioner och myndigheter för att mer systematiskt stärka landsbygdsperspektiven i sina organisationer.
Som ett led i att se hur metodstödet kan användas i praktiken har gruppen fått följa Ida-Maria Olofsson, som är strateg i Norrtälje kommun, i hennes pågående arbete. Hon har under våren tagit fram ett förslag på hur landsbygd- och skärgårdsperspektiv skulle kunna införas som obligatorisk del i kommunens tjänsteutlåtanden, alltså i underlag inför politiska beslut.
Hon inledde arbetet med inläsning, bland annat av metodstödet, samt att titta på hur andra kommuner gjort. Sedan gick hon vidare till samråd med landsbygdsråd och skärgårdsråd samt avstämningar med analysgruppen.
– Utifrån mitt arbete ser jag att organisationer ofta fastnar i konsekvensanalysen. Organisationer identifierar konsekvenser, men det finns inget proaktivt arbete för att identifiera och titta på utmaningarna i ett tidigare skede och lösa dem. När det väl finns ett förslag till beslut för politiker att ta ställning till, har detta med all förmodan redan genomgått en lång beredningsprocess. Att lösa utmaningarna gör oftast att den processen förlängs, vilket kostar tid och pengar. Det borde därför finnas en process i ett tidigare skede som gör att organisationer kan arbeta mer proaktivt, säger Ida-Maria Olofsson.
Även om politiker kan välja att skicka tillbaka förslag, menar hon att processerna tar onödigt mycket resurser, jämfört med att titta på utmaningarna i ett tidigare skede.
– Ett konkret exempel är att titta på investeringsplanerna för lokaler för förskolor. Det påverkar ju lokalerna om inga investeringar görs på 20 år, medan vi kanske samtidigt gör investeringar på förskolor i centralorten. Efter ett tag måste man då stänga förskolan på grund av att lokalen är bristfällig, säger hon.
Den analys hon gjort bekräftar också att landsbygdssäkring kan leda till mer jämlika och effektiva utgångar genom att systematiskt ta hänsyn till landsbygds- och skärgårdsområdenas unika situationer och utmaningar.
I arbetet har hon främst använt sig av några utvalda delar från metodstödet, bland annat verktyget Stegvist arbetssätt.
– Du kan inte läsa metodstödet från pärm till pärm och tänka att man bara ska göra de här delarna, som en rak linje att följa. Jag har tagit olika bitar som jag anpassat till min verklighet, säger hon.
Hur har analysgruppen varit ett stöd i ditt arbete?
– Det har varit många perspektiv att ta in i den här processen, men det har varit jättevärdefullt att ha med analysgruppen. Alla kommer in med helt olika referenspunkter och tittar på det utifrån sin vardag. Det är viktigt eftersom jag sitter inne i en bubbla utifrån den verksamhet jag arbetar i. Analysgruppen har hjälpt mig att konkretisera och identifiera det som är mest centralt, säger hon.
I analysgruppen ingår representanter från civilsamhälle, kommun, region och länsstyrelse. Både Ida-Maria och gruppen har konstaterat att det är viktigt att tydligt lyfta fram den positiva berättelsen kring vad man egentligen vill förändra. Att utforska möjligheterna snarare än problemen. Ett annat medskick är att gå ner på konkreta frågor när man pratar om landsbygdsperspektiv.
– Jag tror att en långsiktig strategi för arbete med landsbygds- och skärgårdsutveckling handlar om att kombinera det övergripande strategiska med det operativt lokala arbetet. Att se utmaningarna för respektive bygd och plats, men också att i sammanhanget ha en helhetssyn på utvecklingen, säger hon.
Publicerades