Gott betyg till nätverket i ny utvärdering

Landsbygdsnätverket bidrar till landsbygdsutvecklingen i Sverige. Det slår en ny utvärdering av nätverket fast. Bland annat lyfter utvärderarna att medlemmarna deltar mer aktivt än tidigare, att nätverket främjar innovation och att det har bidragit till att förbättra landsbygdsprogrammet. Samtidigt finns en del utmaningar att jobba vidare med.

Utvärderingen, som gjorts av Oxford Research på uppdrag av Jordbruksverket, har tittat närmre på arbetet under landsbygdsprogrammet 2014-2020 med förlängningsåren 2021- 2022. Utvärderarna har granskat nätverkets måluppfyllelse och verksamhet genom att gå igenom dokument, intervjua medlemmar och kanslipersonal samt hålla målgruppsseminarier där man samlat personer utifrån deras respektive roller.

Ses som en neutral plattform

Resultatet visar bland annat att nätverkets intressenter deltar mer aktivt i arbetet jämfört med tidigare programperioder och att nätverket ses som en neutral plattform där medlemmarna har ett gemensamt ägarskap. Samtidigt, menar utvärderarna, finns en viss uppdelning mellan aktiva och passiva medlemmar där de passiva medlemmarnas intressen och behov lyfts mer sällan.

– Det är såklart kul att våra medlemmar känner att nätverket är en neutral plattform och vi ska nu fundera på vad vi kan göra för att bidra till att fler medlemmar känner sig sedda och hörda, säger Ulrika Holmgren, tillförordnad kanslichef.

Främjar innovation och stärker Leader

På det stora hela bedömmer utvärderarna att nätverket har bidragit till att förbättra landsbygdsprogrammet under programperioden. Det har bland annat skett genom att stärka leaderverksamheten, skapa breda ytor för dialog och öka kunskapen om vilka behov medlemmarna har. De menar även att nätverket främjar innovation genom att vara en arena för kunskapsdelning och stöd till aktörer som vill söka innovationsstöd.

Förbättringsförslag tas vidare

Rapportförfattarna ger ett antal rekommendationer inför den nuvarande programperioden, som ju sträcker sig fram till 2027. Råden är bland annat att stärka det regionala utvecklingsperspektivet och att arbeta aktivt för att behålla nätverkets bredd, trots att EU:s gemensamma jordbrukspolitik i större utsträckning inriktas mot jordbruksfrågor.

– Kansliet och styrgruppen kommer analysera resultatet från utvärderingen och föreslå vilka justeringar vi eventuellt behöver göra, säger Ulrika Holmgren.