Hallå där Else-Marie Mejersjö, Jordbruksverket

Du jobbar med flera av de 1-åriga miljö- och klimatersättningar som finns att söka för jordbrukare från i år. Ersättningarna syftar till att nyttja växtnäringen effektivt, lagra in kol i åkermarken och förbättra markstrukturen.

Berätta kort om bakgrunden till ersättningarna.

– Ambitionen från EU är att föra över pengar från gårdsstöden, som är ett inkomststöd, till mer miljö- och klimatersättningar. Jag var med från starten när Jordbruksverket i början av 2021 fick regeringsuppdraget att föreslå utformningen av de 1-åriga miljö- och klimatersättningarna, som alltså är nya för EU:s jordbrukspolitik 2023-2027.

– Ur ett lantbrukarperspektiv är detta den största enskilda förändringen i den här reformen för jordbrukspolitiken. Det handlar om att så mycket som 20-25 procent av den totala budgeten för direktstöd kommer att gå till de 1-åriga miljö- och klimatersättningarna. Jag jobbar med de ersättningar som gäller fånggrödor, mellangrödor, vårbearbetning och precisionsjordbruk. Ekologisk produktion ingår också i de ettåriga ersättningarna men hanteras av andra på Jordbruksverket.

Gör något för miljön och för din ekonomi. Detta sägs i kampanjen som rullar just nu i lantbrukspress. Men vad innebär det i praktiken?

– Det finns flera nyttor, om man exempelvis väljer rätt och bra arter i sin utsädesblandning till mellangrödan. Förutom minskat kväveläckage kan lantbrukaren få andra nyttor som kan ge pengar i plånboken i slutänden. Mellangrödan kan exempelvis ge bättre markstruktur och den kan minska behovet av kvävegödselmedel – genom att behålla kvävet i marken och genom att blanda in en baljväxt i fång- eller mellangrödan som binder luftkväve.

– Om vi redan från start och årligen får hög anslutning och tar hem de här pengarna till Sverige från EU, då vinner både miljön och jordbruket på det. Dessa 1-åriga ersättningar i budgeten för direktstöd är till 100 procent finansierade av EU.

Vad händer nu?

– Alla vi som jobbat med dessa frågor är nyfikna på vad det blir för utfall, det vill säga ansökta arealer för dessa ersättningar, när den så kallade SAM-ansökan för lantbrukare stänger den 13 april. Det är både lite oroligt och spännande på samma gång.

– I min roll på Jordbruksverket ingår det att följa utvecklingen av hur många som söker de 1-åriga miljö- och klimatersättningarna och uppfyllelsen av de uppsatta målvärden som finns. Det ingår också att på sikt föreslå åtgärder/förändringar för att öka måluppfyllelsen, om det visar sig finnas behov av det.