Handla regionalt genom några få enkla knapptryck

Det råder en obalans mellan utbud, tillgänglighet och efterfrågan mellan producent, dagligvaruhandel och konsument för regionala livsmedel. För att råda bot på detta drog projektet “Business to business to consumer - B2B2C - Licensierbar digital plattform till en ny affärsmodell för hållbar handel av regionala livsmedel” igång. Genom stöd från Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) utformas nu en plattform som ska skapa bättre balans mellan utbud och efterfrågan på regionala produkter för producent, dagligvaruhandel och konsument genom ökad tillgänglighet.

Halland är en region med många duktiga mathantverkare. Det finns mängder av producenter som tillverkar exempelvis ost, honung, bröd, syrade grönsaker, öl, tonic, kombucha och kaffe. Problemet är bara att det är svårt att nå ut till konsumenterna och därmed öka försäljningen.

– Vi såg att det var en dålig balans mellan utbud och efterfrågan. Producenter har ofta varor att sälja men dagligvaruhandeln kanske inte alltid uppfattar efterfrågan eller inte har plats för varorna på sina hyllor och lager, samtidigt som konsumenterna inte kan köpa varor som de inte vet finns. Det ville vi göra något åt, säger projektledare Niklas Svenmyr på Olsegårdens partiaffär i halländska Tvååker.

Öka tillgängligheten av regionala produkter

Den innovation man fått stöd för att utveckla är en licensierbar digital plattform för att öka tillgängligheten av regionala produkter. Konsumenterna beställer via den digitala plattformen de varor man vill köpa utifrån det utbud som producenterna presenterar på plattformen. Sedan kan konsumenterna uppge i vilken butik de vill hämta och betala de beställda varorna.

Plattformen kommer att lösa flera problem. Den blir ett skyltfönster för producenterna att marknadsföra sig på och konsumenterna får tillgång till ett stort utbud av regionala varor och kan hämta dessa i samma affär där de gör sina vanliga livsmedelsinköp. Man slipper därmed åka till en gårdsbutik eller ett utlämningsställe för en REKO-ring. Dessutom kommer utbudet av regionala varor att vara större än idag.

– Och handlaren får en viss ersättning för sitt arbete och för att han eller hon tillåter sin butik att vara ett utlämningsställe. Dessutom kan handlaren själv ta in storsäljande varor. Det innebär att man slipper chansa. Handlaren får månadsvis ett underlag för vad som lämnats ut via portalen. Om till exempel en viss sorts honung säljer jättebra, kan handlaren ta in den och då lär den inte bli stående osåld i lagret, säger Niklas Svenmyr.

En testgrupp provar i vår

Man räknar med att en betaversion av plattformen kommer att vara klar under våren 2024 så att en testgrupp med ett antal intresserade konsumenter kommer att kunna prova den. Målet är sedan lansering under sommaren nästa år.

Det har varit en del utmaningar utmed vägen. Höjda räntor och tunnare plånböcker gör förstås att många konsumenter håller hårdare i pengarna. Varför köpa ekologisk ost från en regional mikroproducent när det finns billig industritillverkad? Och programmeringen av plattformen är tämligen avancerad för att den måste vara licensierbar.

– En sak vi inte tänkte på innan vi drog igång är att många mindre producenter inte alltid uppfyller de krav som ställs av dagligvaruhandeln på livsmedelsproducenter, vilket ofta innebär krav på ett dyrt livsmedelssäkerhetscertifikat med tredjepartsrevision. Därför har vi jobbat med att ta fram en mall så att dessa små producenter kan bli leverantörsbedömda av oss. Vårt certifikat kan då gälla mot dagligvaruhandeln.

Priset har stor betydelse

– Det ska bli intressant att se hur plattformen tas emot. Konsumenterna måste ju tycka att den är enkel och bra nog för att vilja använda den – samt ha råd. Vi vet att priset har stor betydelse, men när vi är igång ska i alla fall tillgängligheten inte vara en begränsning.

Niklas Svenmyr berättar att den ansökan till EIP som gick igenom och godkändes faktiskt var deras tredje.

– Efter varje avslag ringde jag Jordbruksverket och pratade med ett par personer som arbetar med EIP-Agri om vad man tyckte saknades och fick bra svar. Då förstod jag bättre vad man var ute efter och kunde göra förändringar och trycka mer på vissa saker i nästa ansökan.

“Ta kontakt och red ut”

Hans råd till andra som söker anslag och får avslag är att ta kontakt, reda ut och göra en ny ansökan.

– Jag tror själv att jag var för otydlig i mina första ansökningar. Ibland är det ju svårt att få ner på papper exakt hur och vad man menar. Men efter att ha fått feedback på ansökningarna gick det till slut vägen, vilket jag är väldigt glad för. Jag tror inte projektet hade kommit igång utan stödet, vi hade helt enkelt inte vågat ta den ekonomiska risken.

TEXT: Colette van Luik