Här möts stad och landsbygd – med Östergötlands framtid i fokus

Vad händer när stora avstånd mellan kommuner och i vissa fall även länsgränser försvårar människors vardag – och vad gör man åt utmaningarna? I Östergötland har regionen tagit fram en rumslig strategi som ska minska glappen mellan orter, skapa smartare samarbeten och stärka hela regionens utveckling – från landsbygd till stad.

Ett Östergötland som är geografiskt sammanhållet stärker förutsättningarna för hållbar utveckling och goda livsvillkor för regionens invånare. En förutsättning för detta är att olika platsers förutsättningar tas tillvara.

Därför har regionen tagit fram en rumslig strategi som bygger på flera grundprinciper: att prioritera byggande där det finns förutsättningar för service och kollektivtrafik. Målet är att Östergötland tydligare ska hänga samman inom länet, med sitt närområde samt med Göteborg, Stockholm, Öresund och även den europeiska kontinenten.

– Vi har ett regionalt utvecklingsansvar och det innebär att vi måste ha ett helhetsperspektiv. Det räcker inte att titta på enskilda kommuners planer. Vi behöver veta var det finns förutsättningar för nya bostadsområden, var service saknas, var kollektivtrafiken kan byggas ut – och hur allt det här kan hänga ihop. Därför har vi tagit fram en strategi som visar på helheten, men som också går att använda lokalt, säger Helena Hansson, regionplanerare på Region Östergötland.

Två starka noder

Strategin togs fram efter att Region Östergötland såg ett behov av att fördjupa den gemensamma bilden av hur länet fungerar geografiskt.

– Vi har två starka noder, Linköping och Norrköping, men också ett antal mindre orter med helt andra förutsättningar. Det ser väldigt olika ut mellan exempelvis Linköping med 167 400 invånare och Ydre med 3 600 invånare. Vi behöver planera utifrån det, säger Helena Hansson.

Östergötland är både sammanhållet och splittrat. E4:an och Östgötapendeln binder samman stora delar av länet, samtidigt finns orter i söder som Österbymo, Kisa och kuststaden Valdemarsvik som har långt till service och sjukvård i Norrköping och Linköping. Även i norr finns exempel som norra delen av Finspångs kommun, där vissa kommuninvånare har närmare till exempelvis sjukvård i Sörmland än i Östergötland.

“Finspång har visat vägen”

Finspång är också ett exempel på en kommun som löst en hel del utmaningar genom samarbete över kommun- och länsgränserna. I den norra delen av kommunen har man nära till Vingåker och Katrineholm och därför har man avtal med kommuner och Region Sörmland så att invånarna kan få vård och barnen gå i skola där. Dessutom har man olika avtal med kommunerna i Sörmland när det gäller hemtjänst och avfallshantering.

– Finspång har visat vägen med samarbeten kring saker som skola, vård och hemtjänst över länsgränsen. Det är sådana lösningar som gör vardagen enklare för invånarna, säger Helena Hansson.

Den rumsliga strategin är en förlängning av regionens övergripande utvecklingsstrategi. Målet är ett sammanhållet, tillgängligt och hållbart Östergötland – där olika samhällsfunktioner knyts ihop på ett smart sätt.

– Den regionala utvecklingsstrategin är mer övergripande, medan den rumsliga strategin preciserar hur det geografiska pusslet kan läggas, säger Helena Hansson.

“Har en tradition av samverkan”

Strategin har tagits fram i nära dialog med de 13 kommunerna i länet. Två remissrundor och ett flertal arbetsmöten har gett kommunerna möjlighet att påverka innehållet.

– Östergötland har sedan länge en tradition av samverkan inom samhällsplanering. Vi har samrådsstrukturer på både tjänstemanna- och politisk nivå. Det har varit en enorm styrka i det här arbetet, säger Helena Hansson.

Regionen definierar sig inte alltid sig som gränsbygd i klassisk mening, däremot pratar man om glesa och täta geografier.

– Utmaningar handlar bland annat om tillgänglighet och avstånden i sig. Man måste kunna bo och leva i hela vårt område, oavsett om det är nära länsgränserna, ute i kustbandet eller mitt i regionen. Det är en utmaning vi måste ta på allvar, säger Helena Hansson.

Ett aktuellt samarbetsprojekt med Region Kalmar län och Region Jönköpings län fokuserar just på dessa glesa geografier. Målet är att ta reda på mer om hur människor i gränsbygderna faktiskt lever sina liv – var de handlar, idrottar, tillbringar sin fritid och känner tillhörighet.

Mer kunskapsunderlag tas fram

Den rumsliga strategin antogs hösten 2024. Nu pågår ett arbete med att ta fram ännu mer kunskapsunderlag och göra fördjupade analyser. Kommunerna har uttryckt önskemål om ytterligare stöd och regionen ser också behov av att stärka sin egen roll som samhällsbyggare.

– Det handlar om att regionen och kommunerna tillsammans planerar för kollektivtrafik, nya stadsdelar, vårdcentraler och skolor utifrån invånarnas behov. Vårt uppdrag är att bidra till goda livsvillkor, säger Helena Hansson.

Text: Colette van Luik