
Lappländsk fjällröding. Foto: Umlax
Hur produceras egentligen den fisk vi äter – och hur kan man sprida information om hur svensk fiskodling går till? Matfiskodlarna vill höja kunskapen om vattenbruk, stärka kompetensen i näringen och göra svensk matfiskproduktion mer synlig för både allmänhet och beslutsfattare.
Svensk fiskodling är en liten men växande del av livsmedelsproduktionen – och samtidigt något som många vet förvånansvärt lite om. Det menar Wenche Hansen, vd för branschorganisationen Matfiskodlarna, som företräder svenska fiskodlare och driver tre projekt med stöd från havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet för att höja både kompetens och förståelse för vattenbruket.
– Den gemensamma nämnaren för projekten är att kunskapen om vattenbruk generellt är låg i samhället, oavsett målgrupp. Det vill vi ändra på, säger Wenche Hansen och fortsätter:
– Det handlar om att svara på grundläggande frågor som: Vad är svensk fiskodling och varför är den viktig för vår livsmedelsförsörjning?

Wenche Hansen, Matfiskodlarna.
Det första projektet, "Nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter", skapar mötesplatser och studiebesök där medlemmar och andra aktörer kan dela kunskap och erfarenheter. Projektet fokuserar på dialog mellan medlemsföretag, organisationer, kommuner och myndigheter.
– Vi arrangerar både fysiska träffar och digitala möten, bland annat webbinarier om aktuella frågor och gemensamma utmaningar. Det stärker nätverken och gör att företag kan lära av varandra, säger Wenche Hansen.
Som en del av arbetet har Matfiskodlarna även tagit fram informationsmaterial om svenskt vattenbruk, bland annat en film där forskare och yrkesverksamma beskriver hur fiskodling fungerar och vilken roll den kan spela i svensk livsmedelsproduktion.
Det andra projektet, "Utveckling av nytt kunskapsnav", kan man ta del av på Matfiskodlarnas webbplats. Här har organisationen samlat fakta, filmer, rapporter och länkar om fiskodling på ett mer strukturerat och lättillgängligt sätt än tidigare. Plattformen riktar sig till såväl allmänhet och studenter som myndigheter och aktörer i värdekedjan.
– Vår gamla webbplats klarade inte av att hantera den typ av innehåll vi behöver idag. Med det nya kunskapsnavet kan vi både sprida kunskap bättre och få en tydligare bild av vilka frågor som efterfrågas mest, säger Wenche Hansen.
Det tredje projektet, "Svensk fisk – ett hållbart val", fokuserar på informationsinsatser och kunskapsspridning till en bred publik om vad svensk fiskodling är och varför den är viktig. Arbetet har resulterat i filmer och kortare digitalt material som kan användas för att nå både konsumenter, beslutsfattare och opinionsbildare.

Fiskodling i norra Sverige.
Att nå ut i ett informationsbrus är inte enkelt, menar Wenche Hansen. Många vet idag väldigt lite om hur matproduktion går till, särskilt när det gäller vattenbruk. Vattenbruk, även kallat akvakultur, är ett samlingsnamn för produktion av vattenlevande djur och växter som innefattar bland annat fiskar, blötdjur, kräftdjur och alger.
– När vattenbruk uppmärksammas handlar det sällan om hur svensk fiskodling faktiskt fungerar i praktiken. Därför är det viktigt att visa hur verksamheten ser ut och samtidigt förklara hur den utvecklas för att vara hållbar, säger Wenche Hansen.
En annan lärdom är hur material behöver anpassas efter olika målgrupper. Inom projekten har Matfiskodlarna tagit fram både längre filmer och kortare klipp, eftersom alla inte har möjlighet att ta till sig mer omfattande produktioner.
– Vi ser att man behöver ha material på olika nivåer och med varierande djup, säger Wenche Hansen.
För Matfiskodlarna är det första gången som flera kompetens- och kommunikationsprojekt bedrivs parallellt med EU-stöd.
– Det är fantastiskt att ha möjlighet att nå ut på ett sätt vi inte haft tidigare. Vi har idéer om fler informations- och kommunikationssatsningar om hur det är att vara fiskodlare och vad som händer i verksamheten under året – men det kräver mer resurser än vad vi har just nu.
Hon betonar även det långsiktiga målet: att inte bara informera om branschen utan också att locka fler att arbeta inom vattenbruk och bidra till att fler konsumenter väljer svenskodlad fisk – både för bättre hälsa och för att stärka svensk livsmedelsproduktion och beredskap.
Matfiskodlarna vill fortsätta utveckla innehållet på kunskapsnavet, skapa fler film- och informationsinslag och bygga vidare på de nätverk som etablerats.
– Vi måste tänka på olika målgrupper – från unga till beslutsfattare – och hitta sätt att nå dem där de är. Ju fler som förstår svensk fiskodling, desto fler kan också bidra till dess utveckling, säger Wenche Hansen.
Projektägare: Matfiskodlarna
Projektslut: 2027-01-08 (Nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter)
2025-09-30 (Utveckling av nytt kunskapsnav)
2025-06-05 (Svensk fisk – ett hållbart val)
Beviljade medel från: Havs-, fiskeri-, och vattenbruksprogrammet
Budget: Sammanlagt ca 4 miljoner kr, varav 25 % medfinansiering
Kontakt: Wenche Hansen
Denna artikel är en del av en artikelserie om svenska EU-projekt för hållbar sjömat.
Publicerades