Många tar chansen att ställa frågor om svenskt vattenbruk

Vad kan myndigheterna göra för att öka den svenska fiskproduktionen? Hur ser utvecklingen av foder ut? Och vilka är för- och nackdelarna med olika system? Under våren har många tagit chansen att ställa sina frågor om vattenbruk i vår webbinarieserie "Brett och djupt om svenskt vattenbruk", där två av fyra webbinarier nu är genomförda.

I konceptet får deltagarna i förväg ta del av utbildningsfilmer på webben, medan själva webbinarierna ägnas åt att ställa frågor kopplade till ämnet. Serien görs i samarbete med länsstyrelserna i Gävleborg, Dalarna, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Målgruppen är tjänstepersoner på länsstyrelser och kommuner.

Hittills har två av totalt fyra webbinarier genomförts i vår. I det första medverkade Kristina Snuttan Sundell från Swemarc, som gav en introduktion till vattenbruket i Sverige. Hon fick bland annat frågan om vad myndigheterna kan göra för att underlätta för den svenska fiskproduktionen.

"Finns en positiv inställning"

– En sak man kan göra är att se till att handläggningstiderna inte är så långa som idag, samtidigt som vi inte ska sänka våra miljökrav. Det finns en positiv inställning hos många politiker och vattenbrukets aktörer men det är ett glapp däremellan, så att den politiska viljan på något sätt inte verkar nå hela vägen fram till att det verkligen kan ske en ökning i vattenbruket, säger Kristina Snuttan Sundell.

– Det finns många bromsklossar i regelverken, som är mycket komplexa och Sverige ligger klart sist när det gäller vattenbruket i Norden, när vi pratar volymer. De andra länderna har hanterat tillståndsprocesserna annorlunda, på sätt som är mer stimulerande för vattenbruksverksamheterna, säger hon.

Det andra webbinariet, som genomfördes den 21 mars, handlade om landbaserad odling och recirkulerande vattenbrukssystem, så kallat RAS. Då svarade Jason Bailey från Landsbygdsnätverkets kansli på frågor kopplade till välfärd, foder och slakt.

– Med RAS har vi möjlighet att kontrollera odlingsparametrar för fisken och producera en mångfald av fiskarter i hela landet. Jag ser det som en komplement till den befintlig fiskodling som finns redan idag framförallt i norra delen av landet. Med RAS har vi möjlighet att öka produktionen och självförsörjningsgraden, säger Jason Bailey.

Smak kopplat till foder

Under webbinariet handlade flera frågor om vad som påverkar smaken på fisken.

– Det är främst kopplat till vad de äter och här jobbar man mycket med optimering av foder. I början av 90-talet bestod fodret till lax till stor del av fiskmjöl och sedan dess har man minskat det till förmån för vegetabilier.

– När det gäller smaken på fisken, kan vissa RAS-odlare få problem med naturlig förekommande mikroorganismer som ger en jordig smak på fiskköttet som vi människor är känsliga mot. Men om man låter fisken simma i färskt vatten innan slakt försvinner den smaken, säger Jason Bailey.