Nyfiken på: Markuppföljning – hur går det till?

Att följa upp alla jordbruksmarker med satellitbilder är något som är mer eller mindre nytt i hela EU från 2023. Vi har ställt några frågor till Karl Gunnar på Jordbruksverket, för att få veta mer om markuppföljningen.

Hej Karl Gunnar! Du jobbar med samordning av kontroller på Jordbruksverket. Hur kommer det sig att Jordbruksverket nu har börjat följa marken med hjälp av satellitbilder?

– Vi har ett nytt EU-regelverk från 2023 som säger att vi ska införa detta successivt. Syftet är få ansökningarna om jordbrukarstöd som sker på våren att stämma med hur marken faktiskt blev brukad i slutänden.

Hur går det till i praktiken? Vem kollar på alla satellitbilder och jämför det med vad man redovisat i sin ansökan om jordbrukarstöd?

– Satelliterna tar bilder ungefär var tredje dag. Det är lågupplösta bilder men med hjälp av att titta på serier av bilder med AI-teknik (AI, artificiell intelligens) går det att ta reda på vad som händer på markerna i stora drag. Jordbruksverket har också personal som kollar kvaliteten och ställer in AI så att vi tittar efter det som är relevant. 2023 tittar vi efter om det varit någon aktivitet på marken samt till om skiftena stämmer.

Gäller det här för alla jordbrukarstöd och villkor eller finns det skillnader mellan stöden?

– Det gäller de flesta arealbaserade stöd. 2023 följer vi upp kravet på aktivitet, det vill säga att vi tittar vi på om marken är odlad, betad, skördad, putsad eller jordbearbetad. Vi följer också upp skiftenas egenskaper. Att det exempelvis finns en gröda per skifte och att det är jordbruksmark. 2024 planerar vi följa upp så att den ansökta grödan stämmer. Vad som händer längre fram är inte beslutat men vi undersöker vad som är möjligt och lämpligt att följa upp.

Hur får lantbrukaren veta att det finns skillnader mellan det satellitbilderna visar och det man redovisat i sin ansökan?

– Länsstyrelsen skickar brev till de lantbrukare som berörs. I brevet framgår vad analysen har reagerat på och vilka skiften som omfattas. Lantbrukaren kan sedan dra tillbaka ansökan på skiftet eller göra åtgärd, exempelvis skörda. Om man skördar får man sedan skicka in ett foto med vår nya app Geofoto för att visa att det är gjort. Geofoto kan också användas för att visa att analysen hade fel. Om man exempelvis redan har skördat men ändå får ett brev. Det är viktigt att agera, det gynnas man av genom att man slipper vissa avdrag (sanktioner). Fram till den 31 augusti kunde man justera skiftesgränser och gröda. Så kommer det vara även nästa år. Sista dag att uppfylla kravet på aktivitet är den 31 oktober.

Vilka är de största skillnaderna mot tidigare för lantbrukaren?

– Lantbrukare har större möjligheter att göra ändringar i sin ansökan längre fram på säsongen jämfört med tidigare, vilket kan vara bra om det inte blev som man tänkt sig. Genom att vi kommunicerar vad vi ser och att det finns möjlighet att anpassa sin ansökan är det mycket lättare att få en bra ansökan. På så vis kan vi också tillsammans minska avdragen markant. För att detta ska fungera bra behöver man som lantbrukare svara på de brev som går ut. Detta gör man genom att fota med appen eller ändra i sin ansökan.

Vilka är de största skillnaderna för Jordbruksverket och länsstyrelserna?

– Att analysera markerna med satellitdata på det sätt vi gör nu är nytt. Att bedöma inkomna foton är helt nytt. Sen för det med sig en rad nya rutiner både på Jordbruksverket och länsstyrelserna. En del av oss får en helt ny vardag. Det känns bra att kunna jobba med att förebygga fel istället för att hantera fel efter en kontroll.

Satellitbilderna i montaget, överst i artikeln, är tagna vid fyra olika tillfällen över samma område. Så här ser det ut det på det aktuella fältet: i maj vid sådd men ej uppvuxen gröda; i juni vid etablerad gröda; i juli vid uppvuxen gröda; i augusti, när grödan skördats. Bild: Jordbruksverket.