Nytt sätt att minska matsvinn av broccoliplantor redan i fält

En form av svinn är de delar av produkter som inte tas tillvara och skördas i fält. I exempelvis broccoliproduktion används endast den översta tredjedelen av plantan, medan stora delar av stammen samt bladen plöjs ner i jorden. Projektet Utveckling av vegetariska inblandningsprodukter av sidoströmmar från broccoliproduktion har fått innovationsstödet EIP-Agri för att se hur man kan ta tillvara mer av plantan och använda svinnet som inblandningsprodukter i livsmedel.

Marie Olsson är professor på Institutionen för växtförädling på SLU i Alnarp och studerar produktionssvinn av grönsaker. Hon har länge tyckt att det är ett slöseri att inte alla delar av exempelvis broccoliplantor tas tillvara på. Och efter ett besök i USA såg hon att broccoliblad såldes som en fullvärdig produkt i mataffärer. Då föddes en idé.

– I Sverige skördas bara den övre delen av plantan som består av blomknoppar och en del av stjälken, medan resten som blad och stammar plöjs ner i jorden. Detta kan sägas vara en del av svinnet med mat. Och just kålväxter är ju livsmedel där man verkligen kan äta hela växten, så det verkade dumt att inte ta tillvara större del av plantan. Det borde man kunna ändra på.

Förprojekt föll väl ut

Hon tog kontakt med kollegor i andra organisationer och gjorde ett förprojekt som föll väl ut. Därefter sökte man innovationsstödet. I projektet samarbetade Hushållningssällskapet, forskningsinstitutet RISE, LRF Trädgård, GrönsaksMästarna och några av deras odlare, livsmedelsföretagen Lyckeby Culinar och Fazer Bageri och Ulla Nilsson Konsult AB, som hade hand om administrativa uppgifter. Samt SLU, som var huvudman.

– Samarbetet fungerade väldigt bra. Alla var entusiastiska och det var stimulerande med de olika kompetenserna. Vi kompletterade varandra väl.

I projektet undersöktes skördeteknik och produktionsekonomi för odlare, samt också vilka processtekniker som kunde användas för att bevara näringsämnen och andra nyttiga komponenter. Viktiga aspekter vid utvecklingen var hur produkten skulle smaka och lukta, samt att det är svenskodlat, dess närings- och hälsovärde samt klimat- och miljöaspekter.

Från fält till färdig produkt

Marie Olsson säger att projektet blev lyckat och man lärde sig att det går att producera dessa livsmedel från fält till färdig produkt – och få lönsamhet i det.

– Vi torkade blad och stjälk av broccoliplantor som normalt inte tas tillvara och skördas för att på ett enkelt sätt kunna blanda ner det i olika produkter. Det kunde till exempel vara i bröd eller som ingredienser i vegetabiliska biffar, korvar, hamburgare, köttbullar, grytor, gratänger, röror och soppor.

Några problem infann sig dock. Man upptäckte att det råder brist på produktionsanläggningar med rätt utrustning för bland annat tvätt och torkning.

Tröghet från livsmedelsföretagen

– Livsmedelsföretag är tveksamma att investera i ny teknik, det finns en tröghet trots att man säger sig vara intresserad av nya idéer. Vi fick leta länge efter en kommersiell produktionsanläggning som kunde processa produkterna med rätt teknik. Till slut löste vi det genom att låna teknik från ett kommersiellt företag.

– Målsättningen är att ge förutsättning för nya produkter som är klimatsmarta och hälsosamma, och som bidrar till bättre resurseffektivitet och livsmedelsförsörjning.

Att få finansiering genom EIP-Agri gick bra, även om det var lite segt i början.

– Vi var rätt tidiga i processen och i början tog det därför lite tid, men processen effektiviserades med tiden när Jordbruksverket fått upp sina rutiner. Vi fick i stort sett de medel vi ansökt om. Hade vi fått hela beloppet hade vi även velat studera grönkål, men nu strök vi det och höll oss till broccoli.

Tips till andra

Det är tveksamt om projektet hade kommit igång utan innovationsstödet, menar Marie Olsson. Och hon har några tips till andra som funderar på att söka:

– Det är viktigt hur man organiserar sitt projekt. Dela gärna in i olika projektgrupper som regelbundet har kontakt och kommunikation med varandra. Och var flexibel när det uppstår problem, vilket det kommer att göra. Ha en reservplan om något inte fungerar som tänkt.

Text: Colette van Luik