Öka antalet möjliga skördetimmar genom att lösa problemet med dagg

Dagg förkortar körtiden för en skördetröska. Om ytfuktigheten på säden är för stor går det helt enkelt inte att tröska för att det fuktiga tröskgodset sätter igen maskineriet. Då kan lantbrukaren tvingas vänta innan skördearbetet kan återupptas.

Projekt Daggstopp, som fick innovationsstödet EIP-Agri, ville lösa problemet. Men trots ambitiösa försök nådde projektet inte ända fram.

När temperaturen sjunker på kvällen efter en varm dag bildas dagg. Daggen torkar inte förrän dagen efter när värmen stigit tillräckligt. Detta är något som ställt till det för lantbrukare i alla tider. Problemet är att när ytfuktigheten på säden är för stor går det inte att tröska. Det fuktiga tröskgodset sätter igen maskineriet, oavsett hur stor och modern tröska man har. Därför kan lantbrukare tvingas vänta i timmar innan man kan fortsätta arbetet.

Projekt Daggstopp kom till för att försöka lösa dessa problem genom att konstruera en påbyggnad eller modifikation av skördetröskan. I arbetsgruppen fanns personer från det statliga forskningsinstitutet RISE, en representant från Lantmännen, en lantbrukare och företagare, en företagsekonom, en forskare från KTH samt en representant för den uppfinnare som låg bakom initiativet till projektet och olika lösningar på daggproblemet.

Olika tekniklösningar provades

Idén var att utnyttja och leda om överskottsvärme från tröskans motor och avgaser för att torka tröskgodset innan det kommer för långt in i maskinen. 2018 satte man igång och provade olika tekniklösningar, med mer eller mindre goda resultat.

– Vi kunde se bra utfall när vi gjorde små modellförsök, men när vi sedan monterade utrustningen på en skördetröska och körde i fält fick vi inte samma resultat vid skörd. Därför kunde vi inte sätta igång och tillverka utrustningen eftersom vi inte visste om det skulle ge ekonomisk payback som skulle vara lönsam för lantbrukarna, säger Ola Pettersson, senior projektledare vid RISE.

Grödor reagerar olika på dagg

Några problem var att olika grödor reagerar olika på dagg, en del absorberar fukten mer och fortare än andra och det visade sig i de fallen vara svårt att få ut daggen ur strået.

– Det räckte inte med varmluft och att skaka ur daggen. Att blåsa ut daggen fungerade bara när det var nyregnat och fuktdropparna inte hunnit absorberas in i strået.

Man insåg att man behövde forska mer om hur olika spannmål reagerar på dagg. Man såg exempelvis att på ett grönt strå absorberas inte daggen, men vid en viss mognadsgrad sugs dropparna däremot in i strået.

“Ganska nedslagen”

Ola Pettersson medger att man i projektgruppen var ganska nedslagen över att resultaten inte blev vad man hoppats. Men tillägger:

– Vi har fått värdefull kunskap. Det ledde visserligen inte till en produkt på försäljningshyllan inom detta projekt, men vi hoppas att det ska komma i framtiden.

Projektet Daggstopp avslutades hösten 2022 och projektgruppen funderar nu över om man ska söka andra finansiärer.

– Det skulle vara jätteroligt om man kan ta reda på hur strået absorberar fukt egentligen. Det är en ganska djuplodande studie som behöver göras och enligt SLU är det ett outforskat område. Kanske är det ett ämne för en doktorand att sätta sig med?

Text: Colette van Luik