Svenska ärter – ett hållbart alternativ till utländska baljväxter?

Den svenska ärtodlingen drabbades hårt efter att Findusfabriken i Bjuv lades ner 2017. Men genom det EU-finansierade projektet “Give peas a chance – nya produkter och marknader för den svenska ärtan”, ville man utforska nya marknader för att ge den svenska ärtan en andra chans.

För sju år sedan, i mars 2016, slog beskedet ner som en bomb: Findus meddelade att produktionen av djupfrysta färdigrätter och grönsaker, bland annat ärter, skulle avvecklas i Bjuv. De över 400 anställda och även kommunalråd på orten togs på sängen av nedläggningsbeslutet. Ett år senare stängdes dörrarna för gott till fabriken.

Samtidigt föddes på annat håll en idé. Den fina svenska traditionen att odla ärter behövde kanske inte dö, trots allt. Kunde inte ärter användas på ett nytt sätt? Som ingrediens i köttsubstitut istället för importerade baljväxter? Det ville forskare på statliga forskningsinstitutet RISE tillsammans med livsmedelsföretagen Food for Progress, Sveriges Stärkelseproducenter samt Västra Skånes Ärtodlarförening ta reda på. Så kom projektet “Give peas a chance – nya produkter och marknader för den svenska ärtan” till.

Ärtprotein potential ersätta till exempel soja

– Målet var att hitta nya tillämpningar så att man skulle kunna fortsätta odla ärter i Skåne. Vi såg att ärtprotein hade potential att kunna ersätta till exempel soja som bas i vegetariska produkter. Genom projektet ville vi ta reda på om man kunde satsa på nya produkter och nya marknader för de svenska ärterna, säger Lina Svanberg, projektledare och enhetschef vid RISE Jordbruk och livsmedel.

Ärtprotein uppvisar nämligen tämligen unika och liknande egenskaper som protein från till exempel sojabönor. Ärtprotein, liksom sojaprotein, bildar ett sammanlänkat fibernätverk när det utsätts för rätt temperatur och tryck. Det innebär att dess protein lämpar sig väldigt bra för att få fram en köttliknande textur, vilket skulle kunna innebära att svenska ärter på sikt skulle kunna bli ett alternativ till importerade alternativ.

En del problem på vägen

Projektet gick visserligen bra, men stötte på en del svårigheter på vägen. Man insåg att om man skulle använda svenska ärter som köttsubstitut, måste de först skickas utomlands för förädling för att sedan skeppas tillbaka till Sverige.

– Det är inte så enkelt som att bara ta ärter och mala ner dem. Ska man göra ett bra vegetariskt köttalternativ vill man ha ett förädlat proteinmjöl med hög proteinhalt. Problemet var att då fanns ingen i Sverige som kunde tillverka ett sådant proteinmjöl, som kallas proteinisolat.

Svårt erbjuda helsvensk värdekedja

Lina Svanberg menar att denna flaskhals gjorde det svårt att erbjuda en helsvensk värdekedja. Men, tillägger hon, projektet har gett värdefull kunskap och utvecklingen har gått framåt.

– Det har ju gått flera år sedan projektet avslutades och mycket har hänt sedan dess. Vi var verkligen på rätt spår med idén att använda ärtprotein i vegetariska produkter, det ser man ju inte minst på marknaden idag. Vi var bara tidigt ute.

Inte kommit igång utan stöd

Hon menar också att projektet aldrig hade kommit igång om man inte fått innovationsstödet EIP-Agri. Ärtodlare har stora kunskaper om råvaran, men inte de ekonomiska förutsättningarna att bekosta stora projekt.

Hon har två råd hon vill skicka med till den som vill söka stöd från EIP-Agri:

– Tänk igenom hur ni bygger projektgruppen så att ni har kompletterande kompetenser. På så vis får ni bra diskussioner och kommer längre. Och, ha koll på era utgifter och se till att det finns underlag för allt.

Text: Colette van Luik