Landsbygdsnätverket
Stephanie Kindbom arbetar på Jordbruksverket och är ledamot i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Kunskaps- och innovationsfrämjande i gröna näringar. Hon har rött hår, vit skjorta och brunjacka.

Foto Privat

Hallå där… Stephanie Kindbom

Hallå där Stephanie Kindbom, du arbetar på Jordbruksverket och är ledamot i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Kunskaps- och innovationsfrämjande i gröna näringar.
Vad är din roll på Jordbruksverket i dessa frågor?

– Jag är åtgärdsansvarig för stödet till kompetensutveckling. Det innebär att jag arbetar med policyfrågor, som att titta på vilka behov och utvecklingsmöjligheter som finns inom kunskapssystemet och hur stödet ska utformas för att möta de behoven.

– Stödet är ett verktyg för att stärka det svenska kunskaps- och innovationssystemet och det är viktigt att vi använder resurserna på bästa och mest effektiva sätt. Förutom policyansvarig är jag tillsammans med mina kollegor även ansvarig för stödets budget på nationell nivå inom områdena konkurrenskraft och djurvälfärd.

Hur bidrar Jordbruksverket till kunskapsutvecklingen?
– Genom stödet till kompetensutveckling har vi möjlighet att driva och finansiera projekt som bidrar till kunskapsutveckling och kunskapsöverföring inom ett antal olika områden. Även det stöd som finns till samarbets- och innovationsprojekt bidrar till kunskapsutveckling, bland annat genom att föra samman olika kompetenser för att hitta lösningar på gemensamma utmaningar.

Hur ser det ut framöver med medel till nya projekt om kompetensutveckling och samarbete?
– För områdena konkurrenskraft och djurvälfärd, planerar vi för flera satsningar under nästa år. Bland annat handlar det om insatser för att sammanställa och tillgängliggöra kunskap inom djurvälfärdsområdet och fortbildning av rådgivare.

– Vi har också planer på en utlysning till samarbetsprojekt för att minska viltskador. Just nu kan jag inte gå in mer i detalj, men jag vill uppmuntra till att hålla utkik efter upphandlingar och utlysningar under våren 2022!

Vad ser du för hinder och möjligheter för kunskaps- och innovationsarbete i gröna näringar?
– Ett hinder är gapet mellan forskning och praktik, det vill säga att näringens behov inte uppmärksammas tillräckligt i forskningen och att forskningsrön inte når ut till rådgivare och företagare på landsbygden. Just nu pågår olika initiativ för att stärka kunskapssystemet, överbrygga gapet och få till ett mer cirkulärt flöde av kunskap.

– På Jordbruksverket diskuterar vi hur vi kan stödja utvecklingen av olika kunskapsnav, som kan verka i gränslandet mellan forskning och praktik och på så vis stärka kunskapsflödet. Här ser jag en stor möjlighet att få till förändring i positiv riktning.

Publicerades