Vägning med kamera förbättrar lönsamhet och djurvälfärd

Med hjälp av digital teknik slipper man väga slaktgrisar manuellt – vilket minskar stressen hos djuren och gör arbetsmiljön säkrare för lantbrukarna. Agroväst har fått EIP-stöd för att driva projektet ”Pig Scale 2.0 – lokalt anpassad AI för automatisk vägning av grisar i stallmiljö”. Innovationen gör att man med hjälp av kamerateknik och självlärande bildbehandling kan följa djurens tillväxt samtidigt som det ökar lönsamheten.

Innan grisar skickas iväg till slakt måste de vägas. En bedömning sker ofta genom att helt enkelt titta på grisarna och avgöra deras vikt, och emellanåt med hjälp av en manuell våg. Det sistnämnda kan dock vara arbetskrävande och förenat med risker för både personal och djur. Dessutom orsakar hanteringen och vägningen så stor stress att grisarna tappar tillväxt.

För att möjliggöra en effektivare vägning utvecklade företaget Smart Agritech Solutions en fullskaleprototyp av en digital lösning som kunde väga grisar. Ur det projektet föddes sedan idén till ”Pig Scale 2.0 – lokalt anpassad AI för automatisk vägning av grisar i stallmiljö”, där man ville vidareutveckla lösningen genom lokalt anpassad AI för att göra det mer kostnadseffektivt.

Kamerateknik och självlärande bildbehandling

– Med hjälp av kamerateknik och självlärande bildbehandling väger man levande grisar i stallmiljö. Innovationen möter behovet av att på ett effektivt och riskfritt sätt kunna följa djurens tillväxt från insättning till slakt och ger uppfödaren förutsättningar till förbättrad lönsamhet, goda produktionsresultat, bättre arbetsmiljö och förbättrad djurhälsa, säger Anders Johansson hos projektägaren Agroväst, som fick stöd för att driva projektet.

Det går till så att man sätter en kamera i taket ovanför varje box med grisar som sedan automatiskt tar bilder löpande. Med hjälp av AI kan en algoritm undersöka bilderna och lära sig över tid att beräkna grisarnas vikt. Lantbrukare kan genom datan hålla reda på medelvikten i en box och se spridningen mellan den tyngsta och lättaste grisen. Anders Johansson förklarar:

– Man kan inte följa hur en enskild gris utvecklas, men man vet medelvikten i boxen. Det finns andra projekt som så småningom kommer att presentera en lösning för hur man kan följa varje individuell gris. Men detta är en jättebra start.

Mindre stress för djuren med nya tekniken

– Genom att väga grisarna med en kamera kan man följa tillväxten löpande under hela uppfödningstiden. Man kan dels se vad förändringar i fodret får för konsekvenser och dels se eventuella avvikelser från den förväntade tillväxten. Och eftersom det är ett skonsammare sätt att hålla koll på djurens vikt, stressar man dem inte och tillväxten påverkas inte.

– Man kan titta på en box och se om något inte stämmer med djurens vikt och jämföra data mellan olika boxar och avdelningar. Detta ger lantbrukarna stora möjligheter till förbättringar.

Hantera data på ett smart sätt

För att göra ”Pig Scale” till en kommersiellt lönsam produkt både för den enskilde lantbrukaren och produktägaren behövde systemet kunna hantera all data på ett smart sätt. Den första lösningen byggde på en äldre modell som visade sig vara ineffektiv då den genererade stora mängder av data, vilket i förlängningen skulle inneburit att lösningen blev dyr för lantbrukaren.

– Nu har man utvecklat “Pigscale” till en kommersiell produkt som blir lönsam både för lantbrukare och produktägare genom att minska datamängden med 70 procent, vilket medför en kraftig minskning av kostnaderna. Nu, vid slutet av projektet är “PigScale”, som numera heter “Pigxcel”, en kommersiellt skalbar produkt.

Tack vare EIP-stödet

Agroväst är projektägare och partner i projektet är Smart Agritech Solutions of Sweden AB, Webking webbutveckling & IT-consulting AB, RISE AB, Skövde slakteri AB, Peter Karlsson enskild firma, Lena Myrenius enskild firma samt Robert Paulsson enskild firma. Och samarbetet har fungerat bra, säger Anders Johansson, som säger att det inte är säkert att projektet kommit till om man inte fått EIP-stöd.

– Det hade i alla fall tagit längre tid att få fram en färdig produkt, som vi har idag.

Text: Colette van Luik