Fritidsbarn lagar mat ihop med kockarna i skolans kök

Grundskola • Stockholms län

På loven ordnas kockfritids, som väcker barnens intresse för hållbar och hälsosam mat. Arbetet stärker också relationerna mellan elever, pedagoger och kockar på skolan.

Vårt mål

Syftet är att väcka elevernas nyfikenhet kring mat, hälsa och klimat – och skapa förståelse för att de tre hänger ihop.

Så gjorde vi

Vi började med kockfritids på en skola under sportlovet 2023. Sedan har vi haft fler kockfritids på våra skolor under höstlov, sportlov och påsklov.

Kockfritids är två dagar med matlagning, lärande och reflektion kring mat och måltider. Deltagarna är framför allt elever i tredje klass, som går på fritids. Eleverna får anmäla intresse för att vara med och sedan lottas platserna. På vårt första kockfritids deltog sex barn, men det var lite för många så numera erbjuder vi fyra platser per skola och omgång. Då får deltagarna lagom mycket att göra under dagarna. En fritidspedagog och en kock eller kökschef leder barnen.

Inför kockfritids får deltagarna alternativ på olika maträtter att laga, som de sedan röstar om. Köket köper in råvarorna till de framröstade alternativen.

Under kockfritids får barnen laga de framröstade rätterna i skolans kök. Den första dagen görs sådant som kräver mest tid, till exempel att förbereda degen till ett bröd som ska kalljäsa. Parallellt med den praktiska matlagningen pratar kocken med deltagarna om till exempel säsongsgrönsaker och matcirkeln. Eleverna får lära sig hur olika livsmedel produceras och hur de påverkar klimatet. Matsvinn är ett annat tema och eleverna får se hur skolkockarna jobbar för att minimera svinnet – genom att till exempel ta tillvara rester från salladsbuffén till brödbaket.

Till kockfritids finns även konversationskort, med diskussionsfrågor som ”Vad är en bra frukost och varför ska man äta frukost?”. Med hjälp av frågorna får barnen reflektera kring sina och andras matvanor.

Fritidspersonalen fotograferar och filmar elevernas arbete, så att eleverna kan visa sina kompisar vad de har gjort på kockfritids.

Samarbeten

Måltidspersonalen och fritidspersonalen planerar kockfritids tillsammans. Fritidspersonalen skapar intresse hos eleverna, sköter lottningen och framröstningen av rätter att laga. Måltidspersonalen ansvarar för köksdagarna.

Resultat

Det har varit stort intresse från eleverna och intresset har ökat efter att vi haft kockfritids några gånger. Deltagarna har varit jättenöjda och pratar gott om de här dagarna. De har fått mycket med sig.

Kockarna och kökscheferna som har varit engagerade tycker att upplägget fungerar bra. De är mycket ute bland matgästerna vanligtvis och genom kockfritids har de fått ännu bättre relationer till barnen. Kockar och fritidspedagoger har fått ett bättre samarbete.

När eleverna lär känna skolkökets personal får det en positiv effekt på måltidsmiljön i skolrestaurangen. Genom kockfritids får eleverna också en större förståelse för hur skolmåltiderna lagas och en insikt i kockyrket.

Utmaningar

Vid första genomförandet av kockfritids blev det en del väntetid för barnen mellan momenten. Därför har vi lagt till moment som konversationskorten, för att skapa en bättre helhet. Man måste också tänka på att eleverna behöver rast. Barn behöver få springa av sig och sedan komma tillbaka med ny energi.

Våra tankar framåt

Vi ser att kockfritids går att utveckla ännu mer. Vi vill förbättra våra rutiner och ge personalen ett bättre material att arbeta utifrån och ha som stöd.

Det finns fler skolor som skulle kunna ha kockfritids, måltids- och fritidspersonalen kan starta upp tillsammans om de tycker det är lämpligt.

Vi som lämnat erfarenheten

Anders Isaksson, områdeschef måltidsservice, Sigtuna kommun

Upptäck mer

Erfarenhetsbanken är en del i projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som samordnas av Livsmedelsverket och finansieras av Vinnova.