Måltidsresan – delaktighet för klimatsmart mat i magen

Förskola, Grundskola, Gymnasium • Norrbottens län

Samarbete med elevråden och nya möjligheter för köken att anpassa menyn är två exempel på åtgärder som ska leda till att fler elever äter skollunch varje dag. Så här långt har insatsen lett till ökad arbetsglädje hos personalen och mycket positiv feedback från elever, vårdnadshavare, pedagoger och rektorer.

Vårt mål

Vi vill att måltidsupplevelsen ska vara en av höjdpunkterna under skoldagen, att eleverna ska vilja komma till skolans restaurang.

Vi har länge haft ett politiskt mål om att skolorna ska servera vegetarisk mat till alla elever minst en dag i veckan. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv har andelen vegetarisk mat ökat, men utan elevernas involvering, och missnöjet kring maten har ökat. Efter att en enkät visade på mindre goda resultat gällande skolmåltiderna – där 40 procent av eleverna hoppar över skollunchen minst en dag i veckan och bara drygt tio procent upplever att de kan vara med och påverka måltiderna – inledde vi en måltidsresa för att skapa förändring.

Tillsammans är ett viktigt ord. Det är viktigt att eleverna får mer inflytande över maten och tycker om den. Vi behöver skapa en gemensam bild av vad måltiderna ska vara, inte bara hos måltidspersonal och elever utan också hos pedagoger, rektorer och vårdnadshavare.

Vi vill också vara ett bidrag till den gröna omställningen och skapa mer arbetsglädje för måltidspersonalen.

Så gjorde vi

Hösten 2022 påbörjade vi vad vi kallar för en måltidsresa. Vi tog fram en vision: ”Tillsammans skapar vi klimatsmart matglädje för alla”.

Vi gick från centralt planerade menyer – där alla skolor och skolformer tidigare serverat samma mat – till att ge de lokala köken större handlingsutrymme och möjlighet att låta eleverna vara med och påverka menyn. Det finns en inspirationsmeny som köken kan utgå ifrån, samt ramar gällande lågt klimatavtryck, näringsriktighet och hållbar ekonomi. Vi vill att maten hamnar i magen och nu har måltidspersonalen möjlighet att vara kreativa och lyssna in vad eleverna tycker om.

När skolorna startade efter sommarlovet träffade vi elevråden. Vi lyssnade in deras tankar och försökte överföra kunskap om klimatsmart mat. Alla högstadieskolor har utsett matambassadörer. Två elever från varje skola, som också är med i elevrådet, träffas regelbundet med kock och pedagog i skolan.

Vi har också deltagit på förvaltningens ledningsgruppsmöte – det är viktigt att chefer och skolledare också får skolmåltiderna på sin agenda och bidrar till den gemensamma bilden.

Samarbete

Vi har samverkan med alla rektorer, i alla skolformer.

Resultat

Personalen upplever en större arbetsglädje, tar fler initiativ och känner stolthet över maten vilket gör att de kan sälja in den på ett bra sätt. Det kommer mycket positiv feedback från vårdnadshavare, elever, skolledare och pedagoger. En vårdnadshavare sa att hens dotter kom hem och sa ”Wow, nu får vi lyxmat i skolan”.

På någon skola är elever från högstadiet med och praktiserar i köket. Det hjälper måltidspersonalen att bygga relationer till eleverna, skapa mer förståelse och kunskap kring maten samt att direkt få input kring vilken mat eleverna vill ha.

Att köken kan påverka sina menyer gör att de nu kan använda produkter som annars skulle ha blivit svinn.

Utmaningar

Vi har en matkultur med mycket kött och en utmaning är att vi behöver göra en normförflyttning.

Att ändra arbetssättet i köken var en utmaning, liksom att förändra i lagom takt.

Våra tankar framåt

Att göra en sådan här omställning tar tid och vi kommer jobba med den i flera år framåt. Det är viktigt att eleverna får mer inflytande och större förståelse för skolmåltiderna. Vi behöver ge dem forskningsbaserad kunskap och vi vuxna behöver vara goda förebilder. Det blir ett bidrag till den gröna omställningen.

Två konkreta områden vi vill jobba mer med framöver är att minska matsvinnet och ha högre pedagognärvaro i matsalen.