Landsbygdsnätverket
Elin Sandström, Livsmedelsverket

Elin Sandström, Livsmedelsverket, koordinerar projektet Ett nytt recept för skolmåltider.

Hallå där, Elin Sandström på Livsmedelsverket!

Du koordinerar projektet Ett nytt recept för skolmåltider, där fokus under 2023 är att skala upp och sprida lösningar och erfarenheter så att fler kan bidra i omställningen till ett hållbart skolmatsystem. I denna del av projektet arbetar MATtanken bland annat med den nya Erfarenhetsbanken.

Elin, vad kommer hända i projektet i år?

– Dels kommer kommunerna i projektets fyra utvecklingsmiljöer att fortsätta utveckla sina lösningar, dels ska vi beskriva och dela information om dessa. En viktig faktor är också att plocka upp alla de goda lösningar som sker på andra ställen i systemet kring skolmåltider och skapa aktiviteter som bidrar till lärande och utbyte för fler.

Varför är det viktigt att öka erfarenhetsutbytet?

– Om vi ska få till en omställning av skolmåltidssystemet behöver vi vara många som bidrar. Att dela erfarenheter, både de goda och de svåra, kan skapa möjligheter för fler att testa och förändra sina verksamheter. Erfarenhetsbanken blir en viktig faktor i det arbetet, en plats att samla upp goda lösningar och möjliggöra en lärandeprocess.

Elin Sandström, Livsmedelsverket, och Anna Lundstedt, MATtanken.

Elin Sandström och MATtankens Anna Lundstedt vid ett studiebesök i Klippan som arrangerades i projektet Ett nytt recept för skolmåltider.

Hur gör projektet Ett nytt recept för skolmåltider skillnad?

Vi vill uppnå mer hållbara skolmåltider och det mest grundläggande är att barnen äter skolmaten och får den näring de behöver för att tillgodogöra sig undervisningen i skolan och må bra. Projektet visar att relativt små förändringar kan bidra till mycket, det handlar inte om totala förändringar utan att skruva på det som redan finns. Vi ser redan många olika resultat i våra utvecklingsmiljöer, som att elever äter bättre, att mer hållbara råvaror används och att samarbetet har ökat.

Kan du ge något konkret exempel på lösningar som genomförts?

– På en skola gjordes skolrestaurangen om med ganska enkla medel men med hjälp av eleverna. Efter det tyckte eleverna att maten var godare, trots att maten inte hade förändrats utan för att måltidsmiljön blev trevligare. Det är ett tydligt exempel på lösningar som snarare handlar om att skruva på det som finns och använda nya metoder för att exempelvis involvera målgruppen i utvecklingsarbetet. Ett annat exempel, där eleverna varit involverade i utvecklingsarbetet, är en skola där eleverna fick i uppdrag i hem- och konsumentkunskapen att utveckla rätter med gula ärtor som huvudingrediens. Kocken på skolan kom och smakade och de rätter som uppfyllde kraven som ställs på det som serveras till lunchen gällande bland annat näring, hållbarhet och ekonomi togs in på menyn och serverades till alla elever på skolan. Det här är en del i ett koncept som håller på att utvecklas med fler delar som handlar om att använda skolmåltiden som en resurs för lärande och tillgång i kommunen.

Ett nytt recept för skolmåltider har väckt en del internationellt intresse?

– Ja, det är väldigt roligt. Vi har medverkat på en del konferenser och seminarier. Vi har haft studiebesök från Tasmanien och Nederländerna och i december presenterades projektet på en internationell nutritionskonferens i Tokyo.

Har din egen syn på skolmåltider förändrats sedan du började arbeta med projektet?

– Ja, jag har fått en uppdaterad bild av hur skolmåltider ser ut och smakar i dag. Även om det fortfarande finns många rätter jag känner igen så har de verkligen utvecklats. Jag har fått en inblick i organisationerna runt måltiderna och sett vilken kraft, engagemang och kunskap som finns runtom i landet. Och jag har fått en breddad syn på skolmåltiderna och hur viktiga de är, för både elever och skola men även för kommun och näringsliv.

Om projektet

Ett nytt recept för skolmåltider Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är ett samarbetsprojekt mellan sju myndigheter (Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Upphandlingsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Jordbruksverket och Vinnova som finansierar), Sveriges kommuner och regioner samt fyra kommuner.

Livsmedelsverket har rollen som koordinator, det vill säga att projektleda och skapa förutsättningar för samarbete i projektet – vars övergripande mål är att till år 2030 ha ökat den sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarheten i Sveriges skolmåltidssystem.

MATtankens arbete i projektet handlar 2023 bland annat om att sprida goda exempel och möjliggöra erfarenhetsutbyte. Läs mer om det – och om den nya Erfarenhetsbanken – här.

Senast uppdaterad