Att grönsakerna och de vegetariska alternativen ratas av elever som äter skollunch är inte ovanligt. På Finnerödja skola, en F-6 skola med 88 elever i Laxå, ville personalen ändra på detta. Kunde de få eleverna att äta både mer hälsosamt och hållbart? Genom Johanna Björklund, forskare på Örebro universitet, kom Finnerödja skola för två år sedan med i forskningsprojektet Mat i Lärande.
Enligt Johanna Björklund är skolmåltiden en underutnyttjad resurs som kan skapa engagemang för miljöfrågor och handlingskompetens för hållbarhet.
På Finnerödja skola hade måltidspersonalen kommit långt i sitt arbete med hållbara måltider, men sista delen, att få eleverna att förstå varför de skulle äta, framförallt de vegetariska rätterna, behövde de hjälp med. Den delen kunde lärarna hjälpa till med genom att använda måltiden som ett pedagogiskt verktyg, det vill säga som en utgångspunkt i undervisningen.
Läs mer om forskningsprojektet Mat i lärande
- Mat i Lärande är en struktur för att konkret arbeta med skollunchen som utgångspunkt för lärande om hållbar utveckling, berättar Johanna Björklund.
De fyra grundstenarna i Mat i lärande är
Läs mer om forskningsprojektet Mat i lärande: www.matilarande.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
– Det första vi gjorde för att komma igång med arbetet var att göra grönsaksstaplar, topplistor över de grönsaker som eleverna tyckte var godast. Sedan fortsatte vi att arbeta med tallriksmodellen och diskutera den, berättar Marina Tålsgård, lärare på Finnerödja skola. Allt eftersom har de sedan lagt på fler delar och knutit fler och fler ämnen till arbetet.
Nu utgår lärarna från ett årshjul där de tydligt kan se vilka frågor det är de ska arbeta med och när.
– Årshjulet är som ett förhållningssätt i vårt arbete, vad och när vi kopplar undervisningen till måltiden i alla olika ämnena berättar Marina. Årshjulet hjälper till att skapa hållbarhet i arbetet och när nya lärare kommer till skolan kan de hoppa in i årshjulet och på så sätt förstå vad det är de ska arbeta med. På skolan har de tagit fram två årshjul, ett för lågstadiet och ett för mellanstadiet.
Årshjulets fyra temaområden är:
MATtanken har tidigare skrivit om årshjul:
Det tidigare matrådet gjordes om till ett måltidsforum, ett forum som handlar om hela måltidssituationen men med ramar för vilka frågor eleverna kan påverka.
– Ett hållbart samhälle bygger på delaktighet, att man blir lyssnad på och respekterad, det är viktigt att de demokratiska forumen på skolan fungerar så att eleverna får en upplevelse av att demokrati fungerar berättar Johanna Björklund.
Några frågor som tagits upp av eleverna i måltidsforumet är vad kostchefen har för utgångspunkternär en matsedel planeras och hur upphandling fungerar. Kostchefen har då kunnat informera eleverna om tankarna och kunskapen som ligger bakom varje meny. Att måltiderna planeras utifrån riktlinjer om näringsinnehåll och vilka resurser och utgångspunkter som finns för inköp av råvaror, exempelvis varför de inte serverar tomater på vintern berättar Greta Särefors, rektor på skolan.
En del i årshjulet handlar om hur maten till lunchen produceras och knyter an till den lokala produktionen (om sådan finns). Exempelvis kan man i undervisningen arbeta med fönsterodlingar, odlingar på skolgården eller besök hos lokala lantbruk. När eleverna får vara med från sådd till skörd skapas förståelse för matens ursprung.
– Vi skulle ha besökt en bonde men på grund av den speciella våren har vi inte kunnat göra några studiebesök, vi har däremot haft en egen potatistävling. Varje klass har fått en hink som de fick odla och sköta om själva. Sedan tog vi upp potatisen strax innan skolavslutningen för att kora vinnarna, berättar Marina Tålsgård.
Här kan måltidsenheten vara med och hjälpa till att skapa kontakt och affär med lokala odlare genom att upphandla med krav på pedagogiska tjänster.
Fler exempel: Så här har andra kommuner gjort
MATtanken har tidigare skrivit om lokala samarbeten exempelvis från:
Hela skolan arbetar utifrån årshjulet men det är än så länge bara eleverna i mellanstadiet som får hjälpa till i skolköket, något som är väldigt uppskattat. Det har också skapat ett intresse hos en del elever för yrket. Elevernas medverkan i köket är som en tidig prao och ger verklig erfarenhet av ett nytt yrke.
– På måltidsforumet har det kommit upp frågor om vad man ska utbilda sig till om man vill arbeta i ett kök, och vi kan då prata om vad som krävs för att komma in på en kockutbildning berättar Greta Särefors.
När eleverna är i köket är tanken att de ska få förståelse för hur det är att arbete i ett kök och de får hjälpa till att laga mat på riktigt, inte bara skala och hacka grönsaker. Något som eleverna bland annat har fått hjälpa till med är att laga det vegetariska utbudet. Och för att öka acceptansen och låta eleverna vänja sig vid de nya rätterna har de bland annat lagat ”provsmak” av de nya vegetariska rätterna som de har bjudit övriga mellanstadieelever på i deras klassrum.
– Det skapar en förförståelse för vad de kommer få äta och gör att de vågar prova rätterna när de sedan serveras till lunch, berättar Marina Tålsgård.
– Det är viktigt att arbeta långsiktigt med de här frågorna och det här är hälsofrämjande i allra högsta grad, säger Greta Särefors.
Under kommande läsår kommer skolan att arbeta igenom årshjulet med stöd av Johanna Björklund för att sedan kunna fortsätta på egen hand.
Johanna Björklund, forskare, Örebro universitet
Mejl: johanna.bjorklund@oru.se
Greta Särefors, rektor Finnerödja skola
Mejl: greta.sarefors@laxa.se
Senast uppdaterad