Blommande slättbygder räddar bin, fjärilar och andra pollinatörer

Genom att skapa ängar, alléer och andra småbiotoper på oanvänd mark vill Länsstyrelsen i Kalmar län återskapa livsmiljöer för pollinatörerna. Projektet “Blommande slättbygd” ger rådgivning och praktiskt stöd till markägare för att få fler blommande landskap.

I takt med att jordbruket rationaliserats har mer än 99 procent av landets blommande marker försvunnit på bara 150 år! Konsekvenserna märks i minskade insektspopulationer. Ungefär en tredjedel av vildbina och en femtedel av fjärilarna saknas idag jämfört med tidigare. Det är utgångspunkten för projektet “Blommande slättbygd”, som drivs av Länsstyrelsen Kalmar län. Naturvårdshandläggaren Josefin Töllborn är projektledare och menar att satsningen är ett viktigt steg, även om ytterligare arbete behövs.

– Vi löser givetvis inte hela problemet med detta projekt, men på ganska kort tid kan vi faktiskt skapa mer pollen- och nektarresurser, säger Josefin Töllborn.

Projektet riktar sig till markägare, kommuner, föreningar och företag inom Jordbruksverkets definierade slättbygdsområden. Länsstyrelsen arbetar med uppsökande verksamhet, som informationsinsatser i sociala medier, riktade utskick och lokala pressmeddelanden, vilket har lett till stort intresse. Det har även gjorts en utlysning för de som vill söka stöd inom samarbetsprojektet “Blommande ytor och småbiotoper”.

Små eller stora insatser

Åtgärderna kan vara små eller större och anpassas efter plats. Det kan handla om punktinsatser på några hundra kvadratmeter upp till ett halvt hektar, bibäddar, alléer eller fruktträd. Många vildbin flyger inte långt från sina bon och behöver blomning nära.

– Vi sår alltså inte blommor mitt ute i ingenstans, utan på ställen som binder ihop exempelvis åkrar för att underlätta för pollinatörerna. Biotoperna ska kunna knyta ihop landskapet så att arterna kan sprida sig och undvika inavel. Vi vill även att det ska blomma från tidig vår till sen höst så att pollinatörerna får mat hela säsongen, förklarar Josefin Töllborn.

Länsstyrelsen står för kostnaden för anläggningen. Markägarna får välja om de själva vill anlägga biotopen och fakturera Länsstyrelsen, eller om man vill att Länsstyrelsen gör jobbet åt dem.

Kontrakt på fem år

Ett viktigt villkor är att markägaren skriver kontrakt på minst fem år där man förbinder sig att sköta om biotoperna för att åtgärderna ska bli långsiktiga och inte bara ge tillfällig nytta.

Projektet samarbetar med 19 aktörer, bland andra kommuner i regionen, naturskyddsföreningar, LRF, Hushållningssällskapet och Linnéuniversitetet. Josefin Töllborn menar att parternas erfarenhet och engagemang gett en kort startsträcka för projektet samt stark lokal förankring.

Valet av växter är inhemska arter. Ängsväxter prioriteras eftersom många pollinatörer är knutna till dessa och där det passar kompletterar man med blommande träd och buskar.

Kanske sälg till nästa säsong

– Jag undersöker om vi kan få tag på svenska plantor av sälg till nästa säsong. Sälg blommar tidigt och videkissarna, de luddiga blomknopparna, blir knallgula vilket lockar till sig pollinatörer, säger Josefin Töllborn.

Intresset från markägare har varit stort, omkring 20 lantbrukare har hittills hört av sig och majoriteten är aktuella för avtal.

– Projektet har även en mindre pott för inventeringar för att kunna visa biologiska effekter över tid, det är något jag gärna skulle vilja se utökas i kommande stödformer, säger Josefin Töllborn.

Text: Colette van Luik