Landsbygdsnätverket

Från bortglömd resurs till miljardmarknad – så ska svensk nötodling ta fart

Sverige importerar nötter för omkring en miljard kronor varje år. Samtidigt finns klimat, mark och intresse för att odla dem här hemma. Genom Nötverket byggs nu ett kunskapsnav som ska göra nötter till en självklar del av det svenska matlandskapet.

Göran Christiansson har stickad tröja och keps. Han håller i en valnöt framför ett växthus

Göran Christiansson Foto: Simon Folger

Att Sverige kan bli ett nötland är nog en ny tanke för många. Valnötter förknippas ofta med USA eller Iran och matkastanjer med franska matmarknader. Men hasseln har funnits här i tusentals år och i dag odlas även till exempel mandel, valnötter och matkastanjer i södra Sverige.

– Vi har förutsättningarna. Det som saknas är struktur, kunskap och fungerande system runt odlingarna, säger Göran Christiansson, projektledare för “Nötverket – ett kunskapsnav för svensk nötbransch”.

Svenskar äter i genomsnitt cirka fem gram nötter per person och dag, ungefär ett kilo per år. Det motsvarar runt tio miljoner kilo och ett marknadsvärde på omkring en miljard kronor. Enligt Göran Christiansson skulle minst hälften kunna ersättas med svensk produktion.

Hoppas på 80 hektar om tre år

För fem år sedan fanns i praktiken ingen kommersiell nötodling i landet. I dag rör det sig om omkring tio hektar. Målet är 80 hektar till 2029. Hasselnöt är den råvara som har störst potential och kan odlas i stora delar av södra Sverige. Efterfrågan är redan större än utbudet.

– Alla nötter som skördas i Sverige i dag är i princip sålda innan de plockas!

Projektet finansieras genom innovationsstödet EIP-Agri och ska bygga ett kunskaps- och innovationssystem där lantbrukare, plantskolor och forskare samverkar.

Finansieringen viktig

– Utan finansieringen hade vi inte kunnat ta det här helhetsgreppet. Kunskapen vi bygger är viktig för att minska riskerna för de lantbrukare som hoppar på nöt-tåget, säger Göran Christiansson.

I år etableras fem testbäddar på olika platser för att undersöka vilka arter och sorter som fungerar bäst beroende på jordmån och klimat.

– Vi måste ta reda på vilka sorter som passar var. Varje plats har sina förutsättningar. Det tar minst fem år innan hasselnötter ger säljbar skörd och tio år för valnötter, säger Göran Christiansson och fortsätter:

– Nötträd är levande beredskapslager som fyller på sig själva. De kan producera i decennier och bidrar till biologisk mångfald.

Händer med nötter

Foto: Simon Folger

Utbildningar och investeringar

Projektmedlen går främst till utbildning och kunskapsuppbyggnad, men också till investeringar som en automatisk nötknäckarlina på gården Solbacka i Vollsjö i Sjöbo kommun.

 

Alla odlare i trakten är välkomna att komma och knäcka. Syftet är att sänka trösklarna för kommersiell produktion. Om projektet lyckas ska svenska nötter finnas i dagligvaruhandeln och i nya förädlade livsmedel.

– Vi är i startfasen nu. Det är ett systemskifte på gång, från importberoende till egen produktion av svenska nötter!

Text: Colette van Luik

Nötverket - ett kunskapsnav för svensk nötbransch

Projektägare: Framtidskultur Halland AB
Projekttid: 2024 – 2029
Program: EIP-Agri, Strategisk Plan
Stödform: Projektstöd
Kontakt: Göran Christiansson, Mobil: 079-3559859

Roten till allt gott

Mycket av allt det vi tar för givet så som maten på bordet, landsbygdens styrka och framtidens hållbarhet – börjar i jorden.

Landsbygdsnätverket lyfter fram olika satsningar som visar hur stöd från EU blir till något gott, på riktigt. Läs mer om artikelserien Roten till allt gott.

Publicerades