Insamling av ängsfröer – ett sätt att råda bot på blomkrisen

För att få Sverige att blomma krävs rätt fröer. Just nu bygger därför WWF och dess samarbetspartner upp ett nätverk av fröinsamlare och odlare som tar fram regionala ängsfröblandningar. Blandningarna skräddarsys efter lokala förutsättningar och naturens egna behov. Målet är att steg för steg återställa ett rikare odlingslandskap.

Det råder stor brist på blommande blommor i det svenska odlingslandskapet. Blommorna behövs för att ge mat och boplatser till insekter som vildbin och dagfjärilar.

– Mer blommande växter ger effekter på flera nivåer i näringskedjan. Ett rikare insektsliv gynnar insektsätande fåglar. När blommorna sätter frö blir det också mat till fröätande fåglar, säger Jenny Jewert, projektledare på WWF.

Jenny är ansvarig för projektet “Utökad odling av regionala ängsfröer”, ett samarbete mellan WWF, företaget Pratensis som är expert på ängsfröer och Svenska Botaniska Föreningen. Målet är att öka tillgången på lokalt anpassade ängsfröer och därigenom återskapa blomrika miljöer i jordbrukslandskapet.

Rätt fröer ska tas fram

Projektet handlar inte bara om att producera fröer, utan om att göra rätt fröer tillgängliga. En blåklocka är inte bara en blåklocka – den är genetiskt anpassad till sin plats.

– Om man inte använder regionala fröer riskerar man att utarma mångfalden. Det kan också bli en missmatch mellan blomtid och när insekterna behöver nektar, om fröerna kommer från andra breddgrader. När vi jobbar med biologisk mångfald vill vi förstärka den lokala variationen, inte försämra den, förklarar Jenny.

I dag är tillgången på regionala ängsfröer mycket begränsad. Det är en av huvudorsakerna till att projektet startade.

200 ville samla ängsfröer

– Det finns initiativ, men fortfarande alldeles för få regionala fröblandningar på marknaden. Därför är det här stödet för samarbete för att förstärka biologisk mångfald så värdefullt. Det tar ungefär tre år från insamling till att man kan skala upp och få volymer. Det händer inte på en säsong och utan stöd hade det nog inte blivit av, menar Jenny.

Projektet har tydliga och mätbara mål som det ska leda fram till. Närmare bestämt sex regionala ängsfröblandningar, sex enklare blandningar för åkermark, en fröapp som hjälper människor att känna igen och skörda fröer, samt ett nationellt nätverk av odlare och fröinsamlare.

– Vi blev förbluffade över gensvaret när vi ville få kontakt med ängsfrösamlare, över 200 personer ville vara med och samla in ängsfröer. Det var en rolig lärdom och gav oss energi i uppstarten av projektet.

Utmaning att skala upp

En utmaning är att kunna skala upp volymerna. Jenny menar att man behöver utsädesodlare med kapacitet att kunna få fram framförallt enklare fröblandningar som kan odlas på näringsrika åkerkanter.

Det finns en enorm efterfrågan på svenska och regionalt anpassade ängsfröer av bra kvalitet. Under 2026 kommer projektet att börja etablera samarbete med större fröodlare med förhoppningen att kunna få fram större volymer av fröer.

För lantbrukare kan blommande ytor ge både ekologisk och social nytta.

Skapar stolthet hos lantbrukarna

Det gynnar biologisk mångfald och kan bidra till biologisk bekämpning av skadegörare. Många lantbrukare vill göra något för naturen och blommande fältkanter är synliga insatser som skapar stolthet hos lantbrukarna och positiva reaktioner i bygden.

På sikt är visionen större än fröer.

– Om 10–20 år hoppas jag att vi har återskapat blomrika marker i hela Sverige, särskilt i slättbygderna. Får vi tillbaka ängar, blommande fältkanter, naturbetesmarker och våtmarker kan vi vända trenden för den biologiska mångfalden. Det finns en enorm efterfrågan på svenska och regionalt anpassade ängsfröer av bra kvalitet. Det gäller bara att kunna möta upp den, avslutar Jenny.

Text: Colette van Luik