Beredskap
Grundberedskap för att klara sju dygn
Förskola, Grundskola, Gymnasium • Stockholms län
Sju dygn utan varuleverans, vatten och el. Satsning på att stärka grundberedskapen i en decentraliserad måltidsverksamhet.
Vårt mål
Genom ett informativt och stöttande arbetssätt höjer vi måltidsverksamhetens grundberedskap för att hantera olika typer av kriser. Köken i förskola och skola ska kunna klara sig i sju dygn utan varuleverans, vatten och el.
Så gjorde vi
Utgångspunkten när man talar om offentliga måltider och beredskap är ofta att måltidsverksamheten är samlad i en och samma organisation. Men hur jobbar man när verksamheten är decentraliserad?
Måltidsverksamheten i Haninge kommun är decentraliserad, vilket innebär att ansvar för kök och måltidsverksamhet finns hos rektorer och verksamhetschefer. En central resurs, en koststrateg, är sedan 20 år tillbaka anställd vid kommunstyrelseförvaltningen.
Kommunen prioriterar beredskapsfrågan så förvaltningen har lånat in en intern erfaren kökschef under ett års tid för arbetet med att utveckla och implementera en höjd grundberedskap, tillsammans med kommunens koststrateg.
Detta har hänt under året:
- Kökschefer och kockar har bjudits in till gemensamma träffar med föredrag och workshop. Syftet har varit att utbilda, informera och stötta i arbetet med grundberedskap. Beredskapshandboken (läs mer hos: Livsmedelsverket
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) har presenterats stegvis och i förenklad form med hjälp av olika praktiska exempel och bilder. Hur gör man en riskbedömning och en konsekvensanalys för en måltidsverksamhet? I workshops har deltagarna sedan arbetat med kontinuitetsplanering. Därefter har de kunnat skicka in sina egna kontinuitetsplaner, fått egen återkoppling och fortsatt stöd i arbetet. - Kökschefer och kockar som inte haft möjlighet att delta på träffar har i stället fått del av informationen från Marie-Louise och Catarina i samband med ett personligt besök.
- På Haningedagen i september övade vi, tillsammans med kockar från olika måltidsverksamheter, hållbar krismatlagning på stekhällar och 1 200 besökare passade på att smaka. Det blev en lyckad dag där till och med grönsakerna som prydde borden hamnade i den goda Beredskapswoken (som syns på bild i fotot i toppen av denna artikel).
Bilden ovan: Allting börjar med en stabil grund. Den schematiska bilden i form av ett hus använder Haninge kommuns måltidsverksamhet för att åskådliggöra hur grundberedskap, krisberedskap samt höjd beredskap och civilt försvar hänger ihop. I grundberedskapen ingår att verksamheten ska klara sig i 7 dygn. För att klara sig längre än 7 dygn behöver måltidsverksamhetens kök samverka i kluster. Vid höjd beredskap och civilt försvar är strategiska kök, beredskapslager och trygghetspunkter viktiga uppgifter. Det arbete som pågår just nu handlar om att bygga en stabil grund, det vill säga stärka måltidsverksamhetens grundberedskap.
Samarbeten
Rektorer och verksamhetschefer är viktiga intressenter i arbetet. Deras stöd behövs och de behöver vara involverade på ett övergripande plan. I rollen koststrateg finns uppdraget att utbilda, stödja och samordna måltidsfrågor och detta sker alltid i samverkan med chefer.
Vi för även dialog med exempelvis vår dietist inom social- och äldreförvaltningen. Förvaltningen har ett centralkök och en annorlunda måltidsorganisation jämfört med vad som gäller för måltider i förskola och skola.
Resultat
Många kök har kommit en bra bit på vägen i sitt arbete med att höja grundberedskapen och flera har nu en kontinuitetsplan, eller början till en plan.
Utmaningar
Att skapa förståelse för att det behövs tid och resurser för att klara krisberedskapsarbetet. Beredskapsfrågan måste alltid finnas med och vara en naturlig del i det ordinarie arbetet!
Att skapa förståelse för att om det finns en grundberedskap finns det också beredskap för mindre störningar som uppstår i vardagen, vilket bidrar till mindre stress och bättre arbetsmiljö, osv.
I arbetet med beredskap finns även språkutmaningar. Hur skapar man förutsättningar så att alla förstår innebörden av exempelvis olika facktermer inom beredskapsområdet?
Utvärdering
Satsningen kommer följas upp och utvärderas med hjälp av två enkäter i år, en i september och en uppföljande i december.
Våra tankar framåt
Har man bra rutiner som fungerar i vardagen i köken, så man vet hur man ska agera, då fungerar det ofta även vid störning eller kris.
Den dagen då köken får frågan om att koppla ihop i sitt risk- och sårbarhetsanalysarbete med andra verksamheters, så finns i grunden redan en kontinuitetsplanering för de offentliga måltiderna, där alla vet vad de ska göra.
Det finns behov av ökad samverkan och samordning i krisberedskapsarbetet vilket Haninge kommun kommer utveckla och öva på.
Vad är nästa steg? Det är mycket som pågår i kommunen och i hela landet – utifrån frågor som handlar om höjd beredskap. Det gäller att det vi har gjort kan haka i ”de andras arbetet” när det blir läge för det. Därför är Beredskapshandbokens steg de vi utgår ifrån i arbetet. Nästa steg blir att klättra högre upp i ”huset”.
Mer information
Mejla mattanken@jordbruksverket.se om du vill du ta del av måltidsverksamhetens recept på Beredskapswoken.
Vi som lämnat erfarenheten
Haninge kommun, kommunstyrelse-förvaltningen
Catarina Heilborn, koststrateg, strategisk planering
Marie-Louise Ackalin, samordnare, trygghet & säkerhet
Upptäck mer
Erfarenhetsbanken är en del i projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som samordnas av Livsmedelsverket och finansieras av Vinnova.