Landsbygdsnätverket
Kollage med räddad frukt från lokala matbutiken, odling i pallkrage samt rektor Annsofi Hultbäck

”Samarbetet mellan kockar och pedagoger är en framgångsfaktor”

Måltiden är en del av helheten på förskolan och har ett stort mervärde både ur ett lärandeperspektiv och för att stärka barnens självkänsla. Det anser Annsofi Hultbäck, rektor inom förskolan i Vadstena kommun.

– Alla situationer under dagen är ett lärande för barnen. I förskolan tänker vi helhetsperspektiv och processperspektiv. Det är en del i lärandet att få hämta sin tallrik och välja bestick. Barnen tar sin mat, äter och går med tallriken till disken. Vi bjuder barnen på hela processen redan får början. Barnen får göra val, blir kompetenta och känner sig trygga i att klara olika vardagssituationer, säger Annsofi Hultbäck.

Rektor Annsofi Hultbäck vid förskolan Blankas korv-gatukök

Rektor Annsofi Hultbäck testar korven i förskolan Blankas eget "gatukök".

På förskolorna i Vadstena kommun är måltiden en del av helheten, en del i den pedagogiska dagen. Barnen får olika typer av matupplevelser, får utforska nya smaker och bekanta sig med olika råvaror genom till exempel maträddaruppdrag, odling, utematlagning, och konceptet Månadens grönsak.

– I vår läroplan finns ett kapitel om hälsa och välbefinnande. Mat och rörelse är viktigt för hälsosamma barn, säger Annsofi och fortsätter:

– Självklart har jag som rektor möjlighet att påverka måltidens roll i vårt pedagogiska uppdrag och jag tillsammans med pedagogerna vill verkligen belysa vikten av hälsosam mat och barns möjlighet till rörelse.

Tid för gemensam planering

Annsofi vill ge förskolans pedagoger och kockar goda möjligheter att samverka. Ett sätt är att frigöra tid för att gemensamt planera till exempel arbetet kring Månadens grönsak. Hur får exempelvis rödbetan en plats i förskolans vardag under en månad? Går det att rita med rödbeta, tycker myror om rödbetor, hur många rödbetor finns det? På olika sätt plockas grönsaken upp i den pedagogiska dagen.

Kockarna finns med på förskolornas veckomöten och deltar även i delar av pedagogernas studiedagar för att utbilda i måltidspedagogik – så att alla på förskolan har en gemensam bild av hur måltiden kan användas som pedagogiskt verktyg.

– Det finns ett stort värde i att kockarna är så integrerade och engagerade i arbetet runt barnen. Vi har ett gemensamt tänk kring barnens utveckling. Samarbetet mellan kockar och pedagoger är verkligen en framgångsfaktor hos oss, säger Annsofi Hultbäck.

Kollage med betor, kålrot och palsternacka som barnen får provsmaka och höra hur mycket de olika rotfrukterna knastrar

Hur låter det att tugga på en bit gul-, polka- eller rödbeta med hörselkåpor på? Och vilken knastrar mest; kålrot eller palsternacka?

Äventyr med räddad frukt

Maträddaruppdraget är ett annat exempel på gott samarbete, där pedagoger och barn hämtar fruktsvinn från en lokal matbutik och lämnar till köket. Barnen blir mer intresserade av att äta frukt och grönt, samtidigt som de lär sig att inte slänga mat i onödan – en kantstött frukt eller grönsak kan vara god inuti.

Salladsbuffé fotograferad uppifrån, med massa olika skålar med grönsaker

– Maträddaruppdraget har blivit som ett äventyr, barnen vet aldrig vilka frukter och grönsaker de får från matbutiken. Våra kockar är fantastiska på att fånga barnens nyfikenhet och göra något spännande av det som räddats.

Genom att främja en hälsosam relation till mat hoppas Annsofi att förskolan kan lägga en grund för hälsa och självförtroende som sträcker sig långt in i framtiden.

– Vi vet enligt forskning att om barnen får smakupplevelser när de är små, tränar de sina sinnen till olika smaker så att man som vuxen kan få fler smakupplevelser. Smakpaletten blir större och man vågar mer.

Grönsaksbuffén är en viktig del i att erbjuda olika smakupplevelser; den är generös i färger och smaker. Barnen börjar med att ta för sig från grönsaksbuffén innan de tar av den varma maten.

– Vi ser att barnen lär sig äta grönsaker och de gillar grönsaker när de får börja med det från ett års ålder. Det är ett stort mervärde för barnen att få möjlighet att välja på massa olika grönsaker från buffén.

Delaktiga barn och nöjda vårdnadshavare

Förskolan odlar grönsaker under sommarsäsongen, som tomater, gurka och kryddor. Förskolebarnen tycker det är roligt att få hjälpa till att plocka kryddor till maten och de får ofta hjälpa kockarna i köket.

Barn och kock i storköksmiljö

– Då har barnen kockrockar, lär sig tvätta händerna och använder anpassade knivar, berättar Annsofi.

I Vadstena kommun finns ett politiskt beslut om att arbeta med Food for Life-konceptet, vilket innebär arbete med måltidspedagogik i förskolans verksamhet.

– När kommuner har ansträngd ekonomi är det lätt att dra ner på delar som förgyller vår pedagogik och barnens vardag. Men i vår kommun finns pengar avsatt för sådant arbete, som faktiskt också har ökats lite nu, säger Annsofi.

Hon berättar att många vårdnadshavare uttrycker uppskattning över att förskolan jobbar med måltidspedagogik, vilket är roligt.

– Det barn får med sig när de är mellan ett och fem år gamla sätter stor prägel långt upp i åldrarna. Jag vill dra mitt strå till stacken. Gör vi ett bra jobb i förskolan hoppas jag att vi skickar starka, välmående barn till skolan, som tror på sig själva och har lust till livet, smaker och rörelse, avslutar Annsofi Hultbäck.

Illustration för Ett nytt recept för skolmåltider, kille med morot i ena handen och bok i den andra

Läs mer

"Alla ser vinsterna i ett närmare samarbete" – reportage med rektor Madelene Carlström

I Erfarenhetsbanken

Det finns flera erfarenheter i Erfarenhetsbanken från Vadstena kommun:

Food for Life – ett välförankrat synsätt som skapar mervärden

Maten – en viktig del i den pedagogiska dagen

Foto: Från Instagram @koketblanka Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., samt privat

Artikeln är skriven inom projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som finansieras av Vinnova.

Senast uppdaterad