• Till innehåll på sidan
Landsbygdsnätverket
Meny 
  • Hållbara gröna näringar
  • Hållbara blå näringar
  • AKIS och EIP-Agri
  • Landsbygdsutveckling och Leader
  • Nyheter och artiklar
  • Nyhetsbrev
  • Kommande aktiviteter
  • Livesändningar och webbinarier
  • Podden Landet
  • Landsbygds­kommunikatörerna
  • Kampanjer
  • Om Landsbygdsnätverket
  • Kontakta oss
  1. Hem
  2. Podden Landet

Tack för tio år med Landet! Nu möts vi live

Efter tio år, 195 avsnitt och med över 600 gäster tackar Landet – podden bortom storstan för samtalen och för oss. Samma nyfikenhet lever nu vidare i Landsbygdsnätverket Live. Streamade sändningar på YouTube, LinkedIn och Facebook. Där du kan delta, ställa frågor och bidra i diskussionen.


Se vilka livesändningar som är på gång

Lyssna på poddavsnitten

Filtrera poddar

Kategori

  • Beredskap3
  • Finansiering och EU-stöd1
  • Fiske och vattenbruk21
  • Forskning1
  • Företagande2
  • Klimat och miljö3
  • Kompetensförsörjning1
  • Leader1
  • Mat och livsmedel4
  • Politik och program1
  • Turism och besöksnäring1
  • Unga2

Område

  • Hållbara blå näringar14

Senast ändrad

  • Senaste året2
  • Mer än ett år sedan19
  • #193 Vad äter fisken i disken - om fodrets roll i odlingen

    Det finns gott om myter om att odlad fisks meny enbart består av fiskmjöl och fiskolja från vildfångad småfisk full av miljögifter. Men den bilden är inte hela sanningen. Fiskfoderbranschen är i förändring. Nya, innovativa metoder testas som exempelvis fiskmat av allt från åkerbönor och raps till alger och insekter. Så frågan är, vad stämmer egentligen om foder till odlad fisk? Vad är det som är på väg att förändras och hur påverkar foder såväl haven som fisken själv?

    2025-10-28
  • #188 Mer än bara torsk och lax - upptäck svensk sjömat

    Torsk, lax, sill och räkor. Det är den sjömat vi mest äter i Sverige. Samtidigt finns det många andra riktigt goda matfiskar både från havet och från våra svenska sjöar som skulle passa på tallriken. Till exempel siklöja, gös och regnbåge. Så här finns det potential att vidga våra sjömatsvyer. Men hur ska vi bli fler som äter dessa arter om de inte säljs i våra matbutiker? Varför finns de inte där och hur ska man som ovan konsument veta hur de här fiskarna tillagas för att det ska bli gott?

    2025-04-30
  • #184 Framtidens odlingar finns under ytan – svensk tång som mat för hälsa och klimat

    Tång – en råvara som inte bara kan förnya våra matvanor utan också bidra till en friskare planet. Fler svenska tångodlingar växer fram, och forskare, entreprenörer och politiker ser en enorm potential i algbaserade livsmedel. I länder som Japan och Korea är tång redan en självklarhet på matbordet, så kan det bli vardagsmat även här? Vad krävs för att göra havets superfood tillgänglig för alla och vem kommer odla den?

    2024-12-11
  • #182 Dags att fiska i våra egna vatten - om småskaligt fiske som beredskapsresurs

    Ett av våra viktiga livsmedel i Sverige är fisk men av alla fiskar som konsumeras här idag så importeras runt åttio procent. I tider som dessa, när livsmedelsberedskap hamnat i fokus, så menar många att det är hög tid att se till att en större andel i butikerna faktiskt är fångad i våra egna vatten. Men vad krävs för att fisket ska blomstra och bidra till både lokal ekonomi och nationell säkerhet? Och vilka möjligheter finns?

    2024-10-30
  • #176 I kris är mat ett vapen – om pelagisk fisk som resurs

    Av all fisk som svenska yrkesfiskare drar upp, så består runt 90 procent av så kallade pelagiska arter, alltså fiskar som simmar i stim ute i havet. Exempelvis sill, skarpsill, makrill och tobis. Men bara knappt hälften av den fisken äts av oss. Resten blir djurfoder till bland annat odlad lax. Men de senaste årens kriser, krig och pandemi har väckt frågan om det inte är dags att använda fisken till människoföda. Inte minst med tanke på att vi behöver förbättra vår livsmedelsberedskap i händelse av kris.

    2024-05-22
  • #172 Östersjöfisk - outnyttjade råvaror till hållbar mat

    För hundra år sen var strömmingsfisket en naturlig del för bönder och fiskare längs Östersjön. Fisket där levererar idag stora mängder sill och skarpsill som blir foder i laxodlingar. Samtidigt vill yrkesfiskare längs ostkusten satsa på produkter gjorda på fisk från just Östersjön. Vad säger experterna om miljögifter? Miljöarbetet förbättrar situationen, men utmaningar kvarstår. Är fisken säker att äta, och hur kan vi nyttja dessa resurser smartare? Kan miljöarbetet och utvecklingen av fisket i Östersjön göra gemensam sak?

    2024-02-28
  • #169 Traditionellt nytänkande - svensk sjömat på julbordet

    Äntligen dags för julmat igen! Hur mixar man innovativa idéer kring maten på julbordet och samtidigt behåller den traditionella känslan? Nu pratar vi svensk sjömat med goda tips och nytänkande för oss som både vill äta hållbart, gott och ha något för alla smaker. Och kan julen till och med bli en högtid där vi bidrar till stärkt livsmedelsberedskap och minskat matsvinn?

    2023-12-13
  • #161 Vår beredskap är god - sjömat på krismenyn

    Vad ska vi äta i tider av kris och krig? Och på vilket sätt kan sjömaten bidra till Sveriges livsmedelsberedskap och det civila försvaret? Varje år produceras cirka 12 000–15 000 ton sjömat inom vattenbruket. Det landas åtskilliga tusen ton inom både det kustnära fisket och havsfisket. Så varför tas den blå näringen inte lika ofta med i beredskapsplanerna som andra livsmedel?

    2023-05-24
  • # 154 Sjömat som julmat – gamla traditioner och framtida frestelser

    Att äta julbord är en gammal tradition. Och vad vi upplever som julklassiker har så klart ändrats genom historien. Så hur är det med mat från hav och sjöar. Varför äter vi inte lika mycket fisk till jul som vi gjorde förr? Eller är det så att sjömaten faktiskt är på väg tillbaka. Skulle gädda, brax och blåmusslor - eller varför inte sjöpungsbullar, kunna bli framtidens måsten som julmat?

    2022-12-01
  • #135 Från flerfond till grön fond – om förutsättningar att arbeta blått inom Leader

    I förra programperioden för leaderområdena hade Sverige en flerfondslösning där finansiering kunde sökas från flera håll, även från Havs- och fiskerifonden. Men i nästa programperiod 2023-2027 har Leader inte längre den möjligheten. Det här innebär att en del projekt riskerar att stå utan finansiering. På många håll finns en oro för hur detta kommer påverka arbetet med de blå frågorna.

    2021-12-15
Nästa »
Logotype Landsbygdsnätverket
Logotype EU
  • Kommande aktiviteter
  • Webbinarier
  • Podden Landet
  • Tillgänglighetsredogörelse
  • Cookies (Kakor) och analys
  • Hantering av personuppgifter
  • Kontakta oss
  • Lediga jobb
  • Om Landsbygdsnätverket
  • Linkedin
  • Facebook
  • Instagram