Summering från träffen den 25 november

Detta är en sammanställning av anteckningar från träffen Hur an vi få fler nyanlända att starta företag på landsbygden, på Nuntorp i Brålanda den 25 november 2019

Efter föreläsningar delades deltagarna in i olika grupper som fick diskutera om:

1. Nyanländas behov och befintliga stödformer.
2. Kunskap om landsbygdens villkor och förutsättningar för att driva livskraftiga företag på landsbygderna.
3. Nästa steg.
   
   

Grupp 1

Behov:

• Se individen unikt. Gruppera inte i gruppen nyanlända med samma behov och samma bemötande. Individuellt bemötande viktigt och se människan med frågor som ”Vem är du?” ”Hur ser livet ut?” etc.
• Hur ser behovet ut för att mötes? Finns det en arena för det, med ”Drop in” på ex. biblioteket, i kommunen, digitalt. Det behövs en etablerad form. Det finns behov av en öppen arena och mötesplats där man kan få svar på olika frågor. Vart ska man ta vägen med det behov som finns. Vem kan svara och vem kan hjälpa?
• Viktigt att det ges ett socialt erkännande att alla har rätt att starta företag och finnas med i samhället.

Kunskap:

• Hur ser geografin ut för de nyanlända för att förstå kulturen. Och ömsesidigt, hur ser de olika kulturerna ut? Hur ser värderingar och livsmönster ut för både etablerade i Sverige respektive för nyanlända?
• Tjänster och besöksnäring och turism är viktigt på landsbygden. Samverka med vacker natur ex tillsammans med annan matkultur. Samverkan flera entreprenörer emellan viktigt och bör ges ytterligare möjligheter.

Grupp 3

• Behov:
• Kunskap om företagande i Sverige ett stor behov.
• Behov av lokala nätverk såsom företagarnätverk.
• Kännedom om marknaden inom det fält man vill verka.
• Språket jätteviktigt.
• Finansiering mycket viktigt behov och svårt att lösa, ex företagarlån av CSN modell kan vara ett alternativ.

Kunskap:

• Samhället på landsbygden ser annorlunda än i städer.
• På plussidan finns starkare nätverk och informella strukturer som är bra om man är en del av dem. Mindre kostnader, mer tillgång till lokaler till lägre kostnad är plus.
• Svagare marknad kan vara en nackdel men man kan hitta en nisch. Det är viktigt analysera och lära känna sin marknad lokalt. En e-handel har stora fördelar på en landsbygd.

Grupp 4

Behov:

• Tilltro till egen förmåga viktigt och individuell rådgivning viktigt. Se människan.
• Mycket kraft finns i sina olika öar så en hubb en väg in vore bra. Det finns många aktörer. Separera inte ordet entreprenörer för nyanlända eller för icke-nyanlända. Det spelar ingen roll. En nyanländ har dock bara kontakt med en viss del av samhället (ex försäkringskassa, socialförvaltning, af etc.) och då inte så lätt då att se vad som finns i andra nätverk. En hubb är då lättare att hänvisa till. Finns det en plats att hänvisa till vore det enklare och det kan gälla föra alla företagare. I hubben ska förutsättningarna finnas. Den hubben ska vara för alla.
• Mentorskap är en mycket viktig del. Det är en kreativ process entreprenörer emellan. Ett företag växer mer ihop med andra än att vara själv. Vid ”Business to business” händer saker. Det ska vara ett kontinuerligt stöd.
• Trygghetsaspekten, som social och ekonomisk trygghet ska vara hållbart. Du måste vara trygg för att landa i detta och kunna våga och vara kreativ. Att vilja är viktigt. Samhällsklimatet och företagarna behöver vilja och det är det som är integrationen. Det gäller att företagen vill ha in nya företag.

Grupp 5

Behov:

• Alla som får en F-skattsedel bör få en starta eget utbildning.
• ”Gör om gör rätt” - i en ny informationsinsats behövs p g a att många inte var mottagliga för info när de kom 2015-2016.
• Regionalt behöver man skapa förutsättningar för att ge stöd till de aktörer som ger råd till nyanlända som vill starta företag.

Kunskap:

• Synliggör den marknad som det finns behov av. Vad saknas i det här området? Skapa goda exempel och visa en bred massa av exempel. Bra hitta udda företagen som kan ses.
• Skapa mötesplatser och nätverk med befintliga företag så man kan ”prata på företagares vis”. Vid generationsskifte skapa förutsättningar för att få praktik bredvid för den som vill ta över.
• Hitta nya finansieringsmodeller, ex avbetalning på lån istället för lön. Skapa ny finansieringsmodell kring generationsskifte.

Grupp 6

Behov:

• Information och ömsesidig kommunikation behövs. Vi är också i en lärande situation. Tänk cirkulärt. Människor kommer nya hela tiden. Det fylls på hela tiden med nytt folk och funktioner i samhället struktureras om.

Kunskap:

• Det behövs en geografisk analys om man vill landsbygdssäkra företagsidén. En del företag platsar bättre i stad eller i stadsnära landsbygd. Tänk utifrån de lokala förutsättningarna. Gör en geografisk analys med logistik, företagskultur i bygden etc.

Grupp 7

Behov:

• Finansieringen behöver vara mer innovativ. Det är en viktig bit för att få en rätt start.
• Kulturell Vi behöver veta mer om varandra för att läsa marknader etc.
• Företagarkunskaper behövas. Man kan gå på nitar om man lockas in i företagande och det kan då bli fel. Om ex. en företagare köper en befintlig verksamhet så finns risk att man köper med även skatteskulder etc. Man kan då hamna fel med konkurs etc. Det finns ansvar och plikter när man är i Sverige som företagare och det måste man kunna. Man kan lätt hamna i en tråkig sits. Risk om man inte förstår språket. Man måste veta som företagare om vilka skatter som ska betalas in. Grundläggande företagskunskap och kunskap om skattefrågor behövs.

Kunskap:

• Det behövs mer kunskap på bägge fronter för att visa landsbygdens möjligheter.

Grupp 8

Behov:

• Skriv vilka krav som finns för att starta eget och tydliggör de kraven. Gör listor på vad som krävs.
• Mentor viktigt och gör en uppföljning efter man startat upp.
• Ge till entreprenörer kunskap om fackord. SFIn räcker inte.
• Utveckla idéerna utifrån det som entreprenören gjorde i hemlandet så det passar in i Sverige.

Kunskap:

• Landsbygden har egna förutsättningar. Titta på den större målgruppen.
• Vid SFI och i introduktionen bör man ge kontaktinformation till näringslivssekretare och andra kontaktpersoner m fl.

Grupp 9.

Behov:

• Identifiera behoven och utgå från dem. Hitta vägar kring kreativt tänkande vad gäller ekonomiskt stöd. Våga starta även om man riskerar sätta sig i en knipa.

Kunskap:

• Blanda angränsande verksamheter i företaget. Det är vanligt på landsbygden.
• Generationsskifte viktigt - Hitta en kronprinsessa.

Nästa Steg nationellt, regionalt och lokalt:

• Läran om entreprenörskap behövs i olika skolor på olika nivåer. Vad kan man göra och inte göra. Detta behöver komma in i skolan och i utbildningen av nyanlända mycket mer, ex i samhällsorienteringen.
• Det bör finnas ett CSN-lån för företagare under en - tre år. Detta är särskilt viktigt om Starta eget bidraget försvinner. Finansieringen vid nyföretagandet är den största bromsklossen. Nya finansieringsmodeller behövs.
• Socialförsäkringen gällande kvinnor. Föräldrapenning behövs särskilt för kvinnliga företagare.
• Det behövs ett clearingssystem mellan kommunerna som jämnar ut arbetsbörda och kostnader ex för nyanlända.
• Det är mycket stuprör och svårt ta sig från ena hjälp-insatsen till den andra. I Leaderprojektet Steget före ges hjälp till nyanlända som vill ha jobb och företagande. Samverka, samarbeta och nätverket viktigt lokalt och regionalt för att få resultat. Projektet jobbar på tvärs och utgår från individen och ger den hjälpen.
• Det behövs tydligare nationell styrning för samverkan lokalt och regionalt.
• Förenklande administration behövs, ex i regionalfonden där man inte får jobba med individer direkt men där man får jobba med dem när de väl fått F-skattesedel.
• Vi testar aldrig gränserna för EU-reglerna. De bör prövas gentemot verkligheten. Det är också ofta svenska regler som sätter gränser, ex statsstödsregler. Det lokala måsta vara med. Det behöver vara klart var huvudansvaret ska finnas.
• Samverka och samverkan lokalt och regionalt är viktigt. Det behövs nationella förutsättningar för detta jobb.
• Samverkan viktigt och i lokala utvecklingsgrupper ska vi inte bara välja de som vi alltid vill ha med.
• I generationsskiftena kan behövas nya former för att företagen ska kunna leva vidare. Vi behöver titta utanför boxen, ex med personalövertagande etc. Det finns inte en one size fits all. – ”cross cooking” nationellt behövs.
• Det behöver vara mer forskningsbaserat. Varför lägger man ner väl fungerande projekt? Hur fångar vi upp saker så det inte läggs ner. Hur kan goda projekt bli en del av den ordinarie verksamheten.
• De i projektvärlden får hela tiden använda tiden för att svara på utlysningar. Man måste jaga pengar hela tiden. Hur gör man ett mer optimalt system? Kan man hitta ett system som ger stöd till befintliga strukturer istället för att hela tiden behöva svara på utlysningar. Titta på det befintliga som kan utnyttjas istället för att det ska ta en massa tid. Bygg vidare på och skapa förutsättningar för det som redan finns, ex Coompanion, Drivhuset och andra befintliga bra systemen.
• Det blir nu en följeforskning i ”Steget före” projektet. Enligt en utvärdering lever 85 % av Leader-projekten vidare för att de är lokalt baserade. Det bygger på att det ska vara något som går vidare. Den treparts-samverkan som den inom Leader gör att det går bra. Dessa stöd är dock till för utveckling och inte till för att ge pengar till en löpande verksamhet.