Landsbygdsnätverket

Foto Picmonkey

Nyanländas inkludering

På den svenska landsbygden finns många personer med utländsk bakgrund. Några befinner sig i asylprocessen medan andra har fått beslut om uppehållstillstånd. I städerna finns det också personer med utländsk bakgrund som ser en möjlighet i att etablera sig på landsbygden.

Marcus Söderlind, Philip Afzali och Yusra Moshtat under ett av integrationsgruppens seminarier i Almedalen 2018.

Nyanländas inkludering: Marcus Söderlind, Philip Afzali och Yusra Moshtat under ett av gruppens seminarier i Almedalen 2018.

Fler utrikesfödda behöver större kunskap om landsbygden och dess möjligheter, inte minst för att kunna ta relevanta beslut när det gäller utbildning, arbete och bostadsort. Gemensamt mellan det offentliga, privata och landsbygdens olika föreningar är att vi behöver utveckla bra aktiviteter, praktikplatser och arbetstillfällen som gör en god förankring och integration möjlig. 

2019-2020 beslutade Landsbygdsnätverkets styrgrupp att satsa på att arbeta med personer med utländsk bakgrund och en arbetsgrupp startades upp som särskilt arbetade med integrationsfrågor på landsbygden. 

Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för nyanländas inkludering bidrog bland annat till:

  • Ökad samverkan mellan svenskt föreningsliv och etniska organisationer (Piloter)
  • Ökad kunskap om landsbygden och dess möjligheter hos asylsökande eller nyanlända (Pilot)
  • Riva strukturella hinder för integration på landsbygden (Seminarier)
  • Stärka möjligheterna att ge utbildning till nyanlända och att information sprids till nyanlända om utbildning i de gröna näringarna (Enkät, marknadsföring)
  • Stödja nyanlända som vill starta företag (Studie och rapport)
  • Ökad kunskap om olika transportlösningar och om möjligheterna till förbättrad kollektivtrafik på landsbygden (Podd, Webbinarium)
  • Bättre stöd till nyanlända kvinnor på landsbygden (Studie och rapport)


Mer information