Ägarskiften

För att vara med och och underlätta ägarskiften där målgrupperna kan vara både befintliga ägare och personer som vill och kan ta över finns Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Ägarskiften.

Ska målen i den svenska livsmedelsstrategin uppnås, såsom en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet, krävs att fler är engagerade i lantbruket. Det kräver också att etablerade företag på ett smidigt sätt ska kunna överlåtas till och skiftas till nya ägare. För företagare kan detta vare en svår process och många startar för sent med att skifta ägare. Kunskapen om företagsöverlåtelser och ägarskiften är dessutom generellt låg.

Utgångsläget framåt

Närmare sjuttio procent av lantbruksföretagarna är över 50 år och en tredjedel är över 65. Det innebär att majoriteten av de svenska gårdarna kommer att behöva byta ägare inom tio till femton år. I areal ska 1,5 miljoner hektar övertas av yngre brukare de närmaste 15 åren.

Behovet att göra det lättare för ägarskiften och att få in yngre personer in i de gröna näringarna är stort. Undersökningar visar att många vill byta jobb till ett inom dessa näringar. Nätverkets arbetsgrupp Ägarskiften planerar aktiviteter för att underlätta för fler att göra ägarskiften, både för den som vill lämna sin fastighet som för personer som vill och kan ta över. Andra målgrupper finns inom politiken och rådgivningen.

Lyssna på vårt avsnitt av podden Landet

I takt med att lantbrukarna blir allt äldre behövs yngre personer som kan ta över verksamheterna. Och för att Sverige ska klara att producera livsmedel på lång sikt är frågan om ägarskiften avgörande. Men är lantbruksnäringen tillräckligt attraktiv och hur skapar man tillräckligt bra förutsättningar för att någon ny ska vilja ta över och driva företaget vidare?

Nyfiken på Ägarskiften - Rebecca Källström

Du är sammankallande för gruppen. Vilka är de viktigaste frågorna att jobba med just nu?
– Det finns en rad viktiga frågor att jobba med inom området ägarskiften. Just nu håller vi i gruppen på att identifiera och prioritera det vi anser viktigast, både utifrån behov inom de gröna näringarna men också vad vi har störst möjlighet att påverka via Landsbygdsnätverket.

– Generellt skulle jag säga att det viktigaste är att man som företagare börjar tänka på sin ”exit” i god tid och att man gör företaget säljbart vare sig skiftet ska ske inom eller utanför familjen. Juridik och ekonomi är naturligtvis viktiga delar av ett ägarskifte, men det är bra att börja med de mjuka värdena.

– Sen är det såklart viktigt att säljare och köpare hittar varandra och att de gröna näringarna ses som en attraktiv bransch att driva företag och jobba inom.

Vad hoppas ni på att arbetet ska leda till?
– Förhoppningsvis kan vi bidra med kunskap och inspiration så fler företag genomför lyckade ägarskiften. Med fler lönsamma företag i de gröna näringarna blir bidraget till miljö- och klimatarbetet större, både via företagens hållbara produkter och tjänster men också genom att de får råd att göra de investeringar som krävs för att ställa om till exempelvis fossilfritt. På så sätt kan vi bidra till att målen i livsmedelsstrategin nås.

– Jag hoppas också att vårt arbete stärker bilden av de gröna näringarna som en framtidsbransch, genom att lyfta förebilder och goda exempel på lyckade ägarskiften.

Vad är på gång framåt?
– Jag hoppas att vi börjar prata mer om nya sätt att ta över företag och gårdar. Det kommer krävas nya affärs- och finansieringsmodeller. Till exempel samägande och olika sätt att fördela risk om alla de ägarskiften som måste till ska bli av. Annars riskerar vi att många företag i de gröna näringarna läggs ned helt i onödan, vilket vore negativt ur flera aspekter, men inte minst för den gröna omställning som behöver ske i samhället.

Om du får lyfta tre delar som du tror gruppen kan bidra med, vad skulle det bli?
- Att vi inspirerat och gett goda exempel på lyckade ägarskiften

- Att vi stärkt bilden av de gröna näringarna som en attraktiv framtidsbransch

- Att vi initierat en dialog i branschen om nya affärs- och finansieringsmodeller